Myndigheternas budgetramar

Skriftlig fråga 2016/17:580 av Sten Bergheden (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-12-20
Överlämnad
2016-12-22
Sista svarsdatum
2017-01-05
Anmäld
2017-01-10
Svarsdatum
2017-01-11
Besvarad
2017-01-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

När en statlig myndighet eller ett statligt verk inte har klarat av att sköta sina uppgifter och sina åtaganden eller att hålla sin budget inom den ram man fått sig tilldelad får man tydligen av regeringen nya pengar till myndigheten eller verket. Detta vittnar ofta om en dålig planering och styrning hos myndigheterna eller verken men kanske också om en brist hos regeringen att klara av att lägga fram en budget som är rimlig och som de ansvariga sedan kan hålla.

Men oavsett fel och brister ger det verkligen dåliga signaler till de myndigheter och verk som aktivt jobbar för att klara av sitt uppdrag och att hålla sin budget när man från regeringen accepterar att andra inte behöver klara sitt uppdrag och dessutom slipper hålla sin budget, och det utan konsekvenser. 

Jag undrar om regeringen anser att det är rimligt att skjuta till nya pengar till de myndigheter och verk som inte klarar av att hålla sin budget. Vilka signaler sänder det till de myndigheter och verk som aktivt jobbar med att hålla sig inom sina budgetramar?

Min fråga till statsrådet är:

 

Är statsrådet beredd att vidta någon åtgärd med anledning av det som framförts?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:580 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2016/04691/TOT

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:580 av Sten Bergheden (M) Myndigheternas budgetramar

Sten Bergheden har frågat civilministern om regeringen anser att det är rimligt att skjuta till nya pengar till de myndigheter och verk som inte klarar av att hålla sin budget och om statsrådet är beredd att vidta någon åtgärd med anledning av detta.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

En viktig utgångspunkt är att alla myndigheter ska genomföra sin verksamhet inom de anslagsramar som riksdagen och regeringen har beslutat för verksamheten. Regeringen följer löpande upp myndigheternas verksamhet genom t.ex. myndighetsdialoger och prognoser. Det förekommer dock att förutsättningarna för en myndighets verksamhet förändras under ett budgetår, vilket kan föranleda behov av ytterligare anslagsmedel. Ett sådant behov bör i första hand hanteras genom att myndigheten använder en anslagskredit, som efter beslut av regeringen får uppgå till högst 10 procent. En utnyttjad anslagskredit ska i normalfallet återbetalas det efterföljande året. Myndigheten måste därför anpassa sin verksamhet utifrån detta under kommande år. Om en myndighet har behov av ytterligare medel, utöver anslagskrediten, kan regeringen lämna förslag till riksdagen om att öka det aktuella anslaget. Regeringen måste motivera sitt förslag. Riksdagen tar sedan ställning till om ytterligare medel ska avsättas för verksamheten.

Stockholm den 11 januari 2017

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.