Näringspolitik för Västerbotten
Skriftlig fråga 2008/09:138 av Rådström, Britta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-24
- Anmäld
- 2008-10-24
- Besvarad
- 2008-10-29
- Svar anmält
- 2008-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 oktober
Fråga
2008/09:138 Näringspolitik för Västerbotten
av Britta Rådström (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Västerbottens arbetsmarknadssituation har dramatiskt försämrats. I länet varslades 646 personer om uppsägningen i september och det är den högsta siffran sedan november 1992 då 763 personer i länet varslades
Inte mindre än 4 785 länsbor var öppet arbetslösa i september, en ökning med drygt 100 personer jämfört med samma månad ifjol. Antalet nyanmälda lediga platser minskade med 16 procent i september.
En politik för jobben kräver ett nära samarbete mellan arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken. Det är genom näringspolitiken som sysselsättningsproblem mer långsiktigt ska mötas och lösas. Med en bra näringspolitik kan strukturkriser och konjunktursvackor hanteras. Varslen i norra Västerbotten förefaller handla om mindre företag i tillverkningsbranscher.
Genom vilka näringspolitiska initiativ tänker statsrådet möta varsellavinen i Västerbotten och stimulera det regionala näringslivet?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:138 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2008/09:138 Näringspolitik för Västerbotten
Näringsminister Maud Olofsson
Britta Rådström har frågat mig genom vilka initiativ jag tänker möta varsellavinen i Västerbotten och stimulera det regionala näringslivet.
Till att börja med vill jag nämna att jag och hela regeringen noga följer utvecklingen och effekterna av den pågående globala finanskrisen. Sverige har varit pådrivande i den överenskommelse som nyligen nåtts på EU-nivå och regeringen har lämnat ett förslag om ett nationellt stabilitetspaket för att trygga bankernas, och indirekt företagens, finansieringsbehov.
För att förbättra företagsklimatet har regeringen presenterat en rad konkreta åtgärder. Från och med den 1 januari 2009 sänks arbetsgivaravgifterna för alla företag med 1 procentenhet och ytterligare sänkning sker för företag som anställer ungdomar. Detta minskar kostnadstrycket vilket kommer att förbättra villkoren för nyanställningar och sysselsättning. Detta är särskilt viktigt med anledning av den rådande konjunkturutvecklingen.
Dessutom sänks bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent. Detta för att stärka tillväxten, förbättra förutsättningarna för investeringar i Sverige och för att främja redovisning av skattemässiga överskott i Sverige. I samband med sänkningen av bolagsskatten sänks också expansionsfondsskatten för enskilda näringsidkare från 28 procent till 26,3 procent och detta är en insats av särskild betydelse för många av landets mindre företag. För att stärka företagen har regeringen tidigare infört jobbskatteavdrag för näringsinkomst och slopat medfinansiering i sjukförsäkringen.
Regeringen har föreslagit en kraftig ambitionshöjning i infrastrukturpropositionen i förhållande till tidigare infrastrukturplaner. Dessutom kommer regeringen i en närtidsatsning under 2009 och 2010 att satsa 10 miljarder kronor för att åstadkomma förbättringar för pendlare och transportberoende företagare. Regeringen har även presenterat en forsknings- och innovationsproposition och den är vad gäller resurstillskott den största någonsin. Bland annat föreslås en satsning för att öka kommersialisering av forskningsresultat.
Viktiga kommande åtgärder för att stärka småföretagen blir de förslag som regeringen kommer med när nu utredningen om trygghetssystemen för företagare presenterats.
Regeringen vidtog långt före rapporterna om finanskrisen en rad åtgärder för att förbättra finansieringssituationen för svenska småföretag. Regeringen har exempelvis avskaffat förmögenhetsskatten för att frigöra kapital till investeringar i nyföretagande och affärsutveckling, förbättrat Almis mikrolån genom att höja det maximala lånebeloppet från 50 000 till 100 000 kronor.
I budgetpropositionen för år 2009 görs 3:12-reglerna mer fördelaktiga genom att det maximala löneuttagskravet sänks från 15 till 10 inkomstbasbelopp och genom att schablonbeloppet höjs från 2 till 2,5 inkomstbasbelopp. Detta skapar bättre förutsättningar att anställa fler och investera mer, särskilt för bolag som har lågt aktiekapital som till exempel företag i tjänstesektorn. Reglerna för direktavskrivning förbättras genom att inventarier med ett värde mindre än ett halvt basbelopp får dras av omedelbart. Detta ger förenklingar särskilt för små och medelstora företag.
I Västerbottens län ansvarar samverkansorganet Region Västerbotten för det regionala utvecklingsprogrammet som bland annat innehåller prioriteringar för att utveckla näringsliv och företagande. Västerbottens län omfattas också av strukturfondsprogrammet för Övre Norrland 2007–2013 vars övergripande målsättning är att bidra till långsiktigt hållbar tillväxt.
Regeringen har visat att tydligt jobbfokus i politiken och stort ansvarstagande i de offentliga finanserna ger trygghet i skakiga tider. Så här långt har resultatet varit positivt. Arbetslösheten har minskat och tillväxten har ökat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.