Näthat
Skriftlig fråga 2022/23:448 av Sanne Lennström (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-03-13
- Överlämnad
- 2023-03-14
- Anmäld
- 2023-03-15
- Svarsdatum
- 2023-03-22
- Sista svarsdatum
- 2023-03-22
- Besvarad
- 2023-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Våldshandlingar kan ske i både fysisk och psykisk form. Med sociala mediers utspridning och samhällets digitalisering skapas helt nya möjligheter men också en hel del nya utmaningar för lagstiftare. Det är ständigt en utmaning för lagstiftningen att följa med i samhällsutvecklingen på detta område, inte minst när det gäller näthat.
Näthat är ett samlingsbegrepp och kan innehålla flera brottsrubriceringar. Det kan exempelvis gälla hot av olika slag, förtal eller spridning av material som är av kränkande natur. Näthat kan snabbt få stor spridning och ge stora konsekvenser för brottsoffret. Det finns studier som visar att en majoritet av unga flickor har utsatts för någon form av hat eller hot på sociala mediers plattformar. Denna problematik rapporterar både Plan International och Ecpat om. Dessa unga tjejer blir inte sällan utsatta för hot om fysiskt eller sexuellt våld.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Tänker ministern verka för att regeringen lämnar förslag om ny lagstiftning för att motverka näthat, t.ex. för att öka ansvaret för sociala mediers plattformar?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:448 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:448 av Sanne Lennström (S) Näthat
Sanne Lennström har frågat mig om jag tänker verka för att regeringen lämnar förslag om ny lagstiftning för att motverka näthat, t.ex. för att öka ansvaret för sociala mediers plattformar.
Som Sanne Lennström skriver kan näthat innefatta flera olika brottsliga handlingar, däribland olaga hot, olaga integritetsintrång eller förtal. Regeringen ser mycket allvarligt på denna typ av kränkningar som ofta drabbar barn och unga. Ett sätt att motverka näthat är att skärpa lagstiftningen som rör digitala tjänster och avlägsnande av olagligt innehåll på internet, t.ex. på sociala medier.
Det pågår för närvarande en rättslig utveckling på EU-nivå som rör digitala tjänster och avlägsnande av olagligt innehåll på internet. Det handlar bl.a. om befogenheter för nationella myndigheter att agera mot olagligt innehåll och krav på förmedlingstjänster och värdtjänster. Bland annat beslutades nyligen förordningen om en inre marknad för digitala tjänster (Digital Services Act, DSA). Med anledning av den s.k. DSA-förordningen tillsattes den 2 juni 2022 utredningen Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster (I 2022:02) med uppdrag att bl.a. analysera behovet av nödvändiga ändringar och kompletteringar av svensk rätt med anledning av förordningen. Uppdraget ska redovisas senast den 9 juni i år.
I lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, den s.k. BBS-lagen, föreskrivs vidare en straffsanktionerad skyldighet för tillhandahållare av elektroniska anslagstavlor att hålla viss uppsikt över tjänsten och ta bort eller på annat sätt förhindra spridning av meddelanden vars innehåll uppenbart utgör t.ex. olaga hot, olaga integritetsintrång, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring. BBS-lagen är för närvarande föremål för en översyn genom den ovan nämnda DSA-utredningen.
Det pågår också ett arbete med en EU-förordning och ett direktiv om e-bevisning som är i slutfasen. Detta paket kommer att skapa bättre förutsättningar för samarbete över gränserna inom EU när det gäller tillgång till bevisning i bl.a. elektroniska kommunikationer. Det kommer att göra det möjligt för svenska åklagare att vända sig direkt till alla tjänsteleverantörer som erbjuder sina tjänster (dvs. även amerikanska tjänsteleverantörer som t.ex. Google, Instagram och Microsoft) och kräva ut information som kan användas som bevisning.
Även Polismyndigheten arbetar med att utveckla sin förmåga att arbeta mot IT-relaterade brott och har tagit fram grund- och vidareutbildningar som är tillgängliga för samtliga medarbetare och medarbetare som är specialiserade på IT-relaterad brottslighet. Polismyndigheten genomförde också under 2022 ett pilotprojekt rörande nätpatrullering.
Det pågår således flera åtgärder för att motverka näthat. Denna typ av kränkningar är en prioriterad fråga för regeringen som vid behov inte tvekar att agera.
Stockholm den 22 mars 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.