Nationella riktlinjer för hypotyreos

Skriftlig fråga 2021/22:1137 av Mattias Karlsson i Luleå (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Hypotyreos är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna. Risken att drabbas ökar med ålder, om man är kvinna eller har en nära släkting som är drabbad. Hypotyreos är en endokrin folksjukdom. Den kliniska bilden varierar från lindriga ospecifika symtom som trötthet, frusenhet, nedsatt vitalitet och obstipation till livshotande myxödem med uttalad känslighet för läkemedel, konfusion, areflexi och megakolon. 

Underfunktion i sköldkörteln kräver oftast livslång behandling. I dag ökar medicineringen mest bland unga kvinnor och bland män. Under senare år har förskrivning av syntetiskt sköldkörtelhormon ökat markant, mest vid lindriga former. Bara i mitt hemlän Norrbotten är det drygt 13 000 personer som medicineras med sköldkörtelhormon

Många av de drabbade mår heller inte bra, trots medicinering. Eftersom det saknas ett kvalitetsregister för uppföljning av patienter på gruppnivå saknas viktiga kunskaper om orsaker, behandlingsresultat, långtidseffekter och samsjuklighet.

I dag medicineras nästan en halv miljon invånare i Sverige mot sköldkörtelsjukdom, men det är inte säkert att de får rätt vård. Kriterierna för diagnos och behandling skiljer sig åt mellan regionerna. Med anledning av att det saknas tydliga och forskningsbaserade riktlinjer skapar detta stora problem för behandlande läkare inom primärvården, som ofta är de som möter patienterna.

Det är naturligtvis så att det finns olika typer av kunskapsstöd med helt eller delvis olika funktioner. Socialstyrelsens nationella riktlinjer riktar sig i första hand till beslutsfattare och huvudmän inom regioner och ger framför allt stöd vid beslut om prioriteringar och fördelning av resurser.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Avser ministern att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hypotyreos, med kriterier för diagnos och val av behandling?