Nedlagd utredning om polisutbildning
Skriftlig fråga 2006/07:432 av Hultqvist, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-22
- Anmäld
- 2006-12-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-01-11
- Svar anmält
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 december
Fråga
2006/07:432 Nedlagd utredning om polisutbildning
av Peter Hultqvist (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Den förra regeringen utsåg Agneta Stark att leda Polisutbildningsutredningen. Den skulle ha presenterat sitt resultat om cirka en månad. Nu har den nuvarande regeringen avbrutit utredningen och utredaren ska inte lägga några förslag. En ny utredare ska nu fram till mars 2008 granska dagens polisutbildning med hänvisning till antagning, rekrytering, vidareutbildning, form och innehåll.
Rikspolisstyrelsen, Polisförbundet och företrädare för nuvarande polisutbildningar står bakom ambitionen att satsa på en treårig utbildning. Regeringens agerande har minst sagt väckt förvåning. Från alla de lokala högskolor som nu presenterat framtida utbildningsalternativ för polisen är reaktionen nu stark. Besvikelsen är stor.
Så är också fallet på Högskolan Dalarna där ett mycket framåtsyftande utbildningsalternativ med bland annat specialinriktning på IT-säkerhet tagits fram.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet mot bakgrund av det inträffade att vidta för att underlätta polisrekrytering i hela landet stärka kvaliteten och den regionala förankringen för framtidens polisutbildning?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:432 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2006/07:432 Nedlagd utredning om polisutbildning
Justitieminister Beatrice Ask
Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta polisrekryteringen i hela landet, stärka kvaliteten och den regionala förankringen för framtidens polisutbildning.
Som Peter Hultqvist konstaterar har regeringen nyligen fattat beslut om att avsluta Polisutbildningsutredningen (Ju 2006:03). Skälet till detta är att regeringen vill göra en bredare analys av vad den framtida polisutbildningen bör innehålla. Den tidigare utredningen hade ett alltför snävt uppdrag som inte omfattade de kompetensfrågor som måste ställas. Samtidigt är det självklart viktigt att den nya utredningen tar till vara de kunskaper och erfarenheter som Polisutbildningsutredningen gjort. Detta framgår uttryckligen av direktiven.
Av regeringens direktiv till En polisutbildning för framtiden (dir. 2006:139) framgår att syftet med denna är att säkerställa att enskilda poliser och polisorganisationen som helhet motsvarar de krav som ställs på polisverksamheten och på de förhållningssätt som ska styra arbetet. Den särskilde utredaren ska kartlägga och analysera hur kraven på polisverksamheten och därmed på poliserna kan komma att förändras jämfört med situationen i dag. Med det som utgångspunkt ska en granskning genomföras av dagens polisutbildning vad avser antagningskrav, rekryteringsprocess och grund- och vidareutbildningen. Utredaren ska kartlägga och analysera de behov och förväntningar som finns på polisorganisationen i fråga om etnisk mångfald, jämställdhet, polisverksamhet i glesbygd och i storstad och en breddad rekrytering till polisyrket. Utifrån de identifierade kraven och granskningen av polisutbildningen ska förslag lämnas till hur denna bör reformeras.
Vad gäller den framtida polisutbildningens längd är detta en av de frågor som utredaren ska ta ställning till. Jag vill i sammanhanget passa på understryka att varken jag eller regeringen anser att utbildningen ska vara kortare än den nuvarande. Däremot måste frågan ställas om man med ett perspektiv på en framtida polisutbildning vill bejaka den mångfald av uppgifter som polisarbete kan innebära. Om blivande poliser ska fördjupa sig i något avseende, kan det innebära att den för alla obligatoriska delen måste kortas, vilket framgår av direktiven och budgetpropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.