Nedskräpning nära betande djur

Skriftlig fråga 2016/17:615 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-09
Överlämnad
2017-01-10
Anmäld
2017-01-11
Svarsdatum
2017-01-18
Sista svarsdatum
2017-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Levande natur med stor biologisk mångfald krävs för att naturen ska kunna motstå påfrestningar utan att ta skada. Biologisk mångfald är en förutsättning för att ekosystemen ska fungera och för ekosystemtjänster som påverkar människor dagligen. För välfärd och en stabil samhällsekonomi behöver ekosystemen vara i balans.

Då krävs ett varierat landskap i vårt avlånga land. Såväl ett ansvarsfullt skogsbruk och myllrande naturbetesmarker som betade hagar är en del i den mix som kan säkerställa livs- och bärkraftiga ekosystem.

Tyvärr finns det fortfarande flera utmaningar kvar på vägen mot miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Den kanske mest diskuterade utmaningen under 2016 har varit många mjölkproducenters utsatta situation, och många konkurser i dess spår. Tydligt är dock att utan betande djur i våra hagar finns det bara en liten eller ingen chans alls att nå målet.

Ett växande problem som också gör sig gällande för betande djurs situation i Sverige är nedskräpning – ofta i form av lättmetallburkar längs med vägar nära odlingslandskap. Burkar kastas längs vägarna och hamnar sedan i fodervallar som skördas till vinterfoder. Detta blir ett särskilt fruktansvärt problem när burkarna plågar nötkreatur, i och med att söndertrasade burkar som hamnat i ensilage skär upp kon inifrån.

Problemet har tidigare påtalats i andra länder, vilket fått skördemaskinstillverkare att utrusta maskinerna med sensorer som stoppar maskinen automatiskt när den känner av magnetiska metaller. Men tyvärr är detta verkningslöst i Sverige eftersom lättmetallburkar nästan uteslutande görs av aluminium.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Bereds det inom Regeringskansliet, eller hos myndigheter som ligger under statsrådets ansvar, förslag till åtgärder för att minska uppkomsten av skador på djur till följd nedskräpning i betesmarker?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:615 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2017/00169/HL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:615 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Nedskräpning nära betande djur

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om det inom Regeringskansliet, eller hos myndigheter som ligger under mitt ansvar, bereds förslag till åtgärder för att minska uppkomsten av skador på djur till följd av nedskräpning i betesmarker.

Nedskräpning nära betande djur innebär ett hot mot djurens hälsa och välbefinnande. Lokalt kan detta påverka möjligheten att hålla betande djur och försvåra möjligheten att nå miljökvalitetsmålet, Ett rikt odlingslandskap. Personer som lämnar skräp i djurhagar gör sig skyldiga till nedskräpning vilket inte är tillåtet enligt miljöbalken.

Nedskräpning är ett område som är viktigt att komma tillrätta med därför har regeringen uppdragit åt Naturvårdsverket att utreda och föreslå hur det nationella förebyggande arbetet mot nedskräpning kan säkerställas. Uppdraget är redovisat till regeringen och är för närvarade ute på remiss.

Djurskyddslagen anger att djur ska skyddas mot onödigt lidande och skötas i en god djurmiljö. Djur ska också hållas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. I de mer detaljerade djurskyddsföreskrifterna står att betesmarker, rastgårdar och drivningsvägar ska vara fria från föremål med uppenbar risk att skada djuren.

Jordbruksverket och länsstyrelserna ansvarar för att lag och föreskrifter följs genom information och kontroll. Jag följer denna fråga med intresse, men just nu pågår ingen aktivitet på området från regeringens sida.

Stockholm den 18 januari 2017

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.