Nekad ersättning för skada i jobbet
Skriftlig fråga 2018/19:416 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-15
- Överlämnad
- 2019-03-18
- Anmäld
- 2019-03-26
- Svarsdatum
- 2019-03-27
- Sista svarsdatum
- 2019-03-27
- Besvarad
- 2019-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Annika Strandhäll (S)
I en tidningsartikel kan man läsa om en lastbilsförare som skadar sitt ben allvarligt i en arbetsplatsolycka. Det var i samband med lossning som trucken tappade ett virkespaket på lastbilsförarens vänstra ben. Skadorna blev omfattande, och föraren är ännu i dag rullstolsbunden och ska ha foten i högläge.
Citat ur tidningsartikeln: Nu har Försäkringskassan sagt sitt baserat på läkarintyget som beskriver omfattande underbensfrakturer, omfattande fotledsfrakturer samt omfattande, öppna fotfrakturer. Sistnämnda har alltså inte läkt än. Försäkringskassan bedömer att uppgifterna i läkarintyget inte styrker att dina besvär är så omfattande att du inte kan utföra ett normalt förekommande arbete på grund av sjukdom.
Vidare kan man läsa i artikeln: Försäkringskassan bedömer således att du inte har en funktions- och aktivitetsbegränsning som medför nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till normalt förekommande arbete som kan utföras sittande.
Det pågår en rättsprocess om ansvarsfrågan, och under tiden har den skadade lastbilsföraren blivit utförsäkrad och i princip lämnad åt sitt öde. Det är anmärkningsvärt att en människa som skadas i sitt arbete kan hamna i en sådan här situation. Det är förvånande att vårt välfärdssamhälle inte fungerar bättre när man skadas på jobbet. Att ens fundera på att tvinga en rullstolsburen människa med öppna fotfrakturer att söka ett arbete är häpnadsväckande!
Jag inser att ministern inte kan svara i ett enskilt fall, men ett svar hur man åtgärdar ett uppenbart felaktigt system kan förväntas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att svårt skadade personer inte ska löpa risk att utförsäkras?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:416 besvarad av Statsrådet Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2018/19:416 av Thomas Morell (SD)
Nekad ersättning för skada i jobbet
Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att svårt skadade inte ska löpa risk att utförsäkras.
Vi ska ha en sjukförsäkring vi kan lita på. Den ska ge ekonomisk trygghet och ett stöd åter i hälsa och arbete. Regeringen avskaffade 2016 den bortre parentesen i sjukförsäkringen, som under de år den var i kraft utförsäkrade närmare 100 000 personer – oavsett individens hälsa eller arbetsförmåga. Det var en politik som gjorde sjuka fattiga och ökade otryggheten i vårt samhälle. Jag är stolt över att vi fick ett slut på det. Samtidigt stannar inte utmaningarna inom sjukförsäkringen vid borttagandet av den bortre parentesen.
Jag kan, som frågeställaren mycket väl känner till, som minister inte uttala mig om Försäkringskassans handläggning av enskilda försäkringsärenden. Samtidigt har vi de senaste åren sett hur Försäkringskassans tillämpning har gjort konsekvenserna av den nuvarande lagstiftningen tydliga, och vad det innebär för människor som inte får det stöd de efterfrågar. Försäkringskassan har ett bredare ansvar än att besluta om och betala ut ersättning, det har regeringen gett flera uppdrag om för att förstärka under den förra mandatperioden. Det handlar om uppdrag om såväl stöd till individen som samverkan med andra aktörer, genom bland annat Nolltoleransuppdrag till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att ingen ska falla mellan stolarna och ett Dialoguppdrag för att Försäkringskassan och hälso- och sjukvården ska få till en bättre samverkan. När myndigheter och aktörer inte kan samarbeta är det ytterst individen som får betala priset. Så kan vi inte ha det.
Vi behöver också se över regelverket, för att det ska ge det stöd man behöver i en tuff situation. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredare som ska se över viktiga delar av sjukförsäkringen. Utredaren ska bland annat se över just kriterierna särskilda skäl och normalt förekommande arbete, som hänger ihop med den prövning som frågeställaren hänvisar till. Det handlar om att möta den oro som uttryckts om Försäkringskassans bedömning av enskildas arbetsförmåga.
Det är en människa som blir sjuk och en människa som ska bli frisk igen. Det måste stå i centrum. Individens resa genom sjukförsäkringen behöver ses över, så att individen på allvar hamnar i centrum. Regelverk ska också ge trygghet och ett gott stöd tillbaka till hälsa och arbete. Därför har regeringen tillsatt en nationell samordnare som ska främja en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Samordnaren ska ha individens och samhällets bästa för ögonen.
Regeringen bedriver ett brett arbete för ökad trygghet. Den som drabbas av ohälsa ska kunna lita på att få ett gott stöd åter till hälsa och arbete.
Stockholm den 27 mars 2019
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.