Nordirland och nya lagar om straffrihet
Skriftlig fråga 2023/24:110 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-10-11
- Överlämnad
- 2023-10-11
- Anmäld
- 2023-10-17
- Svarsdatum
- 2023-10-18
- Sista svarsdatum
- 2023-10-18
- Besvarad
- 2023-10-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Efter väpnade uppror och inbördeskrig för Irlands självständighet bröts Nordirland ut och bildades 1921 i samband med fredsavtalet mellan irländska nationalister och Storbritannien. Men situationen på Nordirland fortsatte vara spänd. Den huvudsakliga konflikten grundade sig i att en del av befolkningen ville tillhöra Storbritannien medan den andra delen i stället ville bli en del av Irland. Konflikten nådde sin klimax under en våldsvåg som brukar kallas för The Troubles. Detta var i praktiken ett inbördeskrig som varade under decennier tills man till sist kom överens om ett fredsavtal 1998. Inbördeskriget kom att ta många liv, och det beräknas att omkring 3 700 människor dog. Förhandlingar mellan representanter från Storbritannien, Irland och Nordirland ledde till sist fram till det som kom att kallas långfredagsavtalet som även godkändes genom folkomröstning.
Men trots att ett fredsavtal kom på plats är inte situationen i Nordirland problemfri. Bland annat ledde brexit, Storbritanniens utträde ur EU, till skapandet av nya gränshinder på den irländska ön mellan Irland och Nordirland, vilket skapat spänningar i området.
I september i år röstade Storbritanniens parlament fram en ny lag. Man beskriver att man vill upprätta en kommission som ska arbeta med konsekvenserna av konflikterna och verka för försoning och informationsåterhämtning. Detta lagförslag skulle ge dem som deltog i konflikten, såsom poliser, militärer och paramilitära grupper på alla sidor, straffrihet om de samarbetar och delger information till kommissionen.
Lagen har blivit starkt kritiserad av bland annat anhöriga till dem som dödades under striderna, Europadomstolen, samtliga partier i Nordirland, FN och Irland. Men trots kritiken klubbades lagförslagen igenom. Straffrihet måste alltid motverkas. Kriget i Ukraina har satt blixtbelysning på behovet av rättvisa.
Med anledning av vad som anförts ovan och att detta handlar om rättsstatens principer vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
Avser ministern att lyfta vikten av att motverka straffrihet med Storbritannien?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:110 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:110 av Håkan Svenneling (V)
Nordirland och nya lagar om straffrihet
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att lyfta vikten av att motverka straffrihet med Storbritannien.
Storbritannien är en viktig samarbetspartner i regeringens arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, vilket vi nu vidare tydliggjort med vårt strategiska partnerskap som signerades förra fredagen. Vi välkomnar att Storbritannien arbetar med att bemöta konsekvenserna av konflikterna och verka för försoning.
Stockholm den 18 oktober 2023
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.