Nordisk samordning under coronakrisen

Skriftlig fråga 2019/20:1448 av Aron Emilsson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-05-27
Överlämnad
2020-05-29
Anmäld
2020-06-01
Svarsdatum
2020-06-10
Sista svarsdatum
2020-06-10
Besvarad
2020-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Norden befinner sig i ett allvarligt läge givet coronapandemin och det är uppenbart att Sverige valt en väg som i många avseenden kraftigt avviker från våra nordiska grannländers strategier. Nordiska rådets presidium har enats om ett brev med rekommendationer de tillsänt de nordiska statsministrarna.

Nordiska rådet pekar på behovet av en nordisk beredskapsplan, riskanalys och oberoende krisberedskapsstrategi. Överläggningarna har varit konstruktiva, och särskilt uppmaningen till regeringarna att samordna insatser för att säkra tillgången till viktig medicin och skyddsutrustning är värd att belysa.

Vi ser initiativ till samnordisk forskning om pandemier, och där finns ytterligare potential som vi lär få anledning att följa upp löpande. Här har vi sammantaget möjlighet att skapa tydlig nordisk nytta.

Under coronapandemin har hela Norden prövats, och vi har sett historiska omställningar i våra samhällen för att möta pandemin, säkerställa sjukvård, hindra smittspridning och trygga våra länders styrning.

Hösten 2019 beslutade Nordiska rådet om en ny strategi för samarbete kring samhällssäkerhet. Strategin innehåller flera konkreta förslag beträffande hur vårt samarbete gällande samhällsskydd och beredskap kan fördjupas och förbättras. Cybersäkerhet, polissamarbete och sjukvårdssamverkan är några av de områden där rådet ser utvecklingspotential och reell nordisk nytta i samordning.

En starkare nordisk krisberedskap skulle gynna hela vår region och stärka den nordiska integrationen ytterligare.

Covid-19 är den största kris som drabbat våra nordiska länder sedan andra världskriget. Våra samhällen ställs inför stora prövningar. Vi talar gärna om att Norden är världens mest integrerade region, och i många avseenden är det en verklighet i fråga efter fråga under normala omständigheter. En lika bister verklighet är det att vi i ett läge då samverkan är som viktigast, givet just den nordiska integrationen och vår geografiska närhet, har valt så diametralt olika strategier för att hantera pandemin. Flera aktörer har vittnat om svårigheten i att samordna insatser över nationsgränserna. Samtidigt är det nu det nordiska samarbetet behövs som mest. Att lära av varandra, samordna insatser och rusta våra samhällen för att stå beredda inför framtida pandemier är A och O.

Statsrådet Anna Hallberg är ansvarig för utrikeshandel och nordiskt samarbete och har i den egenskapen ett vitalt ansvar för att också koordinera nordiska insatser på regeringsnivå och vara ett nav för implementering av den nordiska krisberedskapsstrategin.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Vilka åtgärder vidtar statsrådet inom ramen för det nordiska samarbetet för att koordinera de nordiska regeringarna i frågor som har anknytning till spridningen av covid-19?  

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1448 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Hallberg

.

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1448 av Aron Emilsson (SD)
Nordisk samordning under coronakrisen

Aron Emilsson har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar inom ramen för det nordiska samarbetet för att koordinera de nordiska regeringarna i frågor som har anknytning till spridningen av covid-19.

Aron Emilsson hänvisar till Nordiska rådets strategi för samhällssäkerhet. Strategin lyfter viktiga frågor för de nordiska regeringarna att gemensamt ta ställning till, inte minst med anledning av den pågående krisen. I egenskap av ordförande i Nordiska ministerrådet förbereder Danmark ett samlat svar på den rekommendation som Nordiska rådet har ställt till de nordiska regeringarna om strategin för samhällssäkerhet. Den svenska regeringen deltar aktivt i arbetet med att ta fram ett gemensamt svar och ser fram emot att på detta sätt få återkomma till Nordiska rådet.

Vikten av nordiskt samarbetet har på många sätt tydliggjorts i krisen. T.ex. pågår ett arbete för att närmare undersöka förutsättningarna för tillverkning av medicinsk skyddsutrustning med svenska licenser i Finland. Sverige och Norge har också kommit överens om att Sverige fått köpa narkosmedlet propofol, med avsikten att senare kunna sälja narkosmedel till Norge för att återställa den norska beredskapen. Genom konstruktivt och pragmatiskt samarbete har den mest nödvändiga arbetspendlingen kunnat fortsätta även under covid-19-pandemin. Det har varit viktigt för att värna samhällskritiska funktioner, som t.ex. fortsatt försörjning av personal till sjukvården. Jag och mina kollegor i den svenska regeringen fortsätter att arbeta i denna samarbetsfrämjande anda.

Som nordisk samarbetsminister vill jag också särskilt lyfta fram några aspekter av det nordiska samarbetet kring gränshinderfrågor i covid-19-krisen. De nordiska ländernas olika strategier för gränsrestriktioner har skapat problem för gränspendlare med oklarheter bl.a. vad gäller om anställningslandets eller bosättningslandets regler skall gälla. Flera av de problem som uppstått har snabbt kunnat lösas och svenska regeringen och myndigheter arbetar för att lösa resterande gränshinder. Jag och mina nordiska samarbetsministerkollegor har också diskuterat gränsfrågorna vid två extrainsatta möten.

Sverige och de nordiska grannländerna fortsätter att ha nära dialog under coronakrisen, till exempel på myndighetsnivå, genom extrainsatta nordiska utrikesminister- och samarbetsministermöten samt täta bilaterala kontakter mellan statsråd. Krisen har också visat att vårt nordiska samarbete kan stärkas ännu mer i vissa avseenden. Jag har därför föreslagit för mina samarbetsministerkolleger att vi ska tydliggöra vårt ansvar för hur vi i Norden kan samverka mer effektivt i gränshinderfrågor.

Stockholm den 10 juni 2020

Anna Hallberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.