Nordisk samverkan i kristider

Skriftlig fråga 2020/21:1643 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-04
Överlämnad
2021-02-04
Anmäld
2021-02-05
Svarsdatum
2021-02-17
Sista svarsdatum
2021-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Sverige saknar en stor andel utbildad och kompetent arbetskraft inom äldreomsorgen. Den mångåriga nedprioriteringen av äldre har fått oerhört allvarliga konsekvenser med en okontrollerad smittspridning och ett stort antal onödiga dödsfall under pandemin. Iva-avdelningarna har varit överbelagda, och i stället för sjukhusvård har många äldre vårdats palliativt.

Våra nordiska grannländer har lyckats bättre med att skydda och värna äldre och särskilt sårbara grupper från pandemin. Detta kan förklaras med att våra länders hantering av exempelvis personalförsörjning gör att andra länders vård- och omsorgskompetens är betydligt högre än i Sverige.

Under kriser behövs inte sällan stöd från närområdet, det kan exempelvis röra sig om förstärkning av arbetskraft inom ett visst kompetensområde. Den nordiska mobiliteten är dock i många avseenden frusen, och möjligheten att dela och koordinera särskilt samhällsviktig personal starkt begränsad. Samtidigt har Nordiska rådet antagit en strategi för samhällssäkerhet och krisberedskap, vars fullskaliga implementering dröjer.

Med anledning av det vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att öka incitamenten till nordisk mobilitet och stärka nordiska länders samverkan och stöd i kristider?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1643 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)

Utrikesdepartementet Statsrådet Hallberg Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1643 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Nordisk samverkan i kristider

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig hur regeringen avser agera för att öka incitamenten till nordisk mobilitet och för att stärka nordiska länders samverkan och stöd i kristider.

Det nordiska samarbetet fortsätter att utmanas av de restriktioner som har införts för att bekämpa smittspridningen. På ett övergripande plan vill jag samtidigt framhålla att de nordiska kontakterna har varit täta under krisen – på ministernivå, departementsnivå och myndighetsnivå. Vi har också haft ett konkret och framgångsrikt samarbete i bland annat konsulära frågor och frågor som rör vaccindelning. De nordiska länderna är överens om behovet att säkerställa ett utbyte av erfarenheter och utvärdera på vilka områden det samarbetet under krisen kunde ha fungerat bättre, så att vi kan stå bättre rustade inför nästa kris.

Som en följd av de inreserestriktioner och karantänsbestämmelser som vidtagits av de nordiska länderna har mobiliteten i gränsregionerna påverkats i hög utsträckning. I det arbetet har samarbetsministrarna en viktig roll. Under hela pandemin har jag därför pekat på behovet av att stärka och effektivisera samarbetet i gränshinderfrågor. Jag har även vid upprepade tillfällen i min dialog med nordiska företrädare understrukit vikten av att underlätta för gränspendlare och minimera de negativa konsekvenserna.

Vid de nordiska samarbetsministrarnas senaste möte den 11 februari lyfte jag åter dessa frågor, och särskilt vikten av en tydlig informationsdelning och dialog mellan länderna inför beslut om inreseförbud eller inreserestriktioner.

Under det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2021 kommer beredskapssamarbete att vara prioriterat. Även mobilitetsfrågorna kommer att fortsätta stå högt på dagordningen.

Under 2021 ska också ett nytt mandat till Gränshinderrådet tas fram. Det arbetet ska beakta hur gränsregionalt samarbete kan värnas även i kristider. Mobiliteten för de som bor och arbetar i gränsregionerna är en viktig del i det arbetet. Det gäller även bättre informationsdelning, beredskap, och konsekvensbedömningar av vilka effekter olika åtgärder får i gränsregionerna.

Stockholm den 17 februari 2021

Anna Hallberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.