Nordiska utvecklingsfonden
Skriftlig fråga 2017/18:823 av Suzanne Svensson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-21
- Överlämnad
- 2018-02-21
- Anmäld
- 2018-02-27
- Svarsdatum
- 2018-02-28
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Besvarad
- 2018-02-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Nordiska utvecklingsfonden (NDF) grundades för 28 år sedan för att stötta utvecklingsländerna både ekonomiskt och socialt. Under 2009 beslutade NDF, med stöd av Nordiska rådet, att styra om finansieringen i Afrika, Asien och Latinamerika till att fokusera på klimatprojekt. Flera utvärderingar och internationella utmärkelser visar att NDF har utfört sitt uppdrag på ett kostnadseffektivt sätt som även givit goda resultat.
Nordiska rådet står bakom en rekommendation om att tillföra kapital till NDF (28/2012) för att säkerställa fortsatt verksamhet på nuvarande nivå eller på en högre. Det har visat sig att fonden, efter att verksamheten blev ändrad i samband med COP 15 i Köpenhamn, uppnått goda resultat för att finansiera klimatprojekt i flera utvecklingsländer. Men om man inte tillför mer ekonomiska medel till fonden kommer verksamheten år 2020 att reduceras, och därmed kommer Norden att tappa en viktig aktör.
Nordiska rådet har förstått att de nordiska regeringarna inte är överens om hur den framtida finansieringen av fonden ska se ut. Det är oroväckande, med tanke på fondens framtid.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Isabella Lövin:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att säkerställa att Nordiska utvecklingsfonden kan fortsätta sin verksamhet på oförändrad nivå efter 2020?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:823 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet
Lövin
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:823 av Suzanne Svensson (S)
Nordiska utvecklingsfonden
Suzanne Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att nordiska utvecklingsfonden kan fortsätta sin verksamhet på oförändrad nivå efter 2020.
Låt mig inledningsvis konstatera att beslutet från 2009 om att förändra fondens inriktning genom att ge NDF ett klimatmandat har genomförts lyckosamt. NDF är en organisation som i samarbete med olika utförare klarat att nå konkreta resultat.
Trots starkt nordiskt stöd för NDF och ett allmänt erkännande att fonden har lyckats uppvisa goda resultat har dessa hittills inte resulterat i en gemensam nordisk vilja att göra nya finansiella åtaganden.
Den senaste kapitalpåfyllnaden genomfördes för snart 20 år sedan och resulterade i en överenskommelse om att utöka NDF:s grundkapital med 330 miljoner euro (NDF IV). Sveriges bidrag uppgick enligt den nordiska fördelningsnyckeln, beräknat på BNP, till 111 miljoner euro och den sista inbetalningen gjordes 2015.
En förnyad påfyllnad har diskuterats i NDF:s styrelse vid ett flertal tillfällen under åren 2013–2015, dock utan att konsensus har kunnat uppnås. Sverige har intagit en öppen attityd i denna fråga.
Samtidigt har Sverige genom framgångsrikt styrelsearbete fått genomslag för att låta NDF bredda sina finansieringsinstrument från att enbart tillhandahålla gåvomedel till att även omfatta lån, garantier och aktieandelar (equities). På sikt kommer detta att leda till ökad finansiell hållbarhet för fonden samtidigt som NDF i och med denna nya inriktning har lyckats stärka sin samverkan med den privata sektorn.
Det är min uppfattning att NDF under senare år med relativt lite resurser har lyckats befästa sin roll och existensberättigande i den multilaterala klimatfinansierings-arkitekturen.
Jag är mot denna bakgrund beredd att återuppta en diskussion på nordisk basis om vilka förutsättningar som finns att göra nya finansiella åtaganden till fonden.
Stockholm den 28 februari 2018
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.