Ny form av ombud för barn
Skriftlig fråga 2020/21:3028 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-27
- Överlämnad
- 2021-05-28
- Anmäld
- 2021-05-31
- Svarsdatum
- 2021-06-09
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Besvarad
- 2021-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nyligen beslutade riksdagen att en ny brottsrubricering till skydd för barn ska införas, barnfridsbrott. Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Vi moderater vill utreda införande av ett särskilt ombud för barn.
I den utredning som ligger till grund för regeringens proposition föreslås att frågan om att införa en ny form av ombud för barn ska utredas.
Vi delar utredningens uppfattning att det finns en lucka vad gäller tillvaratagande av barns rättigheter i vissa situationer där varken den särskilda företrädaren eller kommunens socialtjänst kan agera.
Ett sådant särskilt ombud för barn kan ges befogenheter att träda in i vårdnadshavarnas ställe när dessa av olika skäl saknar förmåga att uppfylla sina plikter som barnets ställföreträdare. Det kan exempelvis gälla ansökan om bistånd för stödinsatser samt vård för traumabearbetning i anslutning till en brottmålsprocess. Regeringen valde att inte följa utredningens förslag om att utreda frågan.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:
Avser ministern nu i efterhand att tillsätta en utredning med ett sådant uppdrag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3028 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:3028 av Ellen Juntti (M) Ny form av ombud för barn
Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda införandet av ett särskilt ombud för barn.
Det är angeläget att alla barn som far illa eller riskerar att fara illa får det stöd och den hjälp som de behöver. På regeringens initiativ gäller sedan den 1 januari 2020 barnkonventionen som lag i Sverige. Genom inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt har det förtydligats att barnets rättigheter ska beaktas i beslutsprocesser som rör barn. Att stärka barnrättsperspektivet i olika processer är fortfarande en högt prioriterad fråga för regeringen, som har vidtagit flera åtgärder på området under denna mandatperiod.
Genom propositionen Barn som bevittnar brott (prop. 2020/21:170) införs ett nytt brott, barnfridsbrott, som stärker det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar brott i nära relation. Samtidigt utvidgas uppdraget för den som är särskild företrädare för barn, vilket stärker stödet till barn i den straffrättsliga processen. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2021.
Genom ändringar som föreslogs i propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150) stärks barns ställning och rätt till delaktighet i förfaranden som rör vårdnad, boende eller umgänge, vilket kan ha betydelse för att uppgifter om våldsutsatthet i fler fall kan komma fram och beaktas. Även flera av de andra lagändringarna tar sikte på stöd till barn som riskerar att fara illa. Det införs bl.a. en möjlighet för domstol att i vissa fall flytta vårdnaden om ett barn till en tillfällig vårdnadshavare. Den tillfälliga vårdnadshavaren blir barnets ställföreträdare och kan bl.a. ta ansvar för barnets behov av stöd- och vårdinsatser från samhället. Även dessa lagändringar träder i kraft den 1 juli 2021.
Om en vårdnadshavare inte är i stånd att själv tillgodose viktiga behov hos barnet har socialnämnden en skyldighet att agera till skydd för barnet och erbjuda nödvändig hjälp. Socialnämnden har dock begränsade möjligheter att stödja barn när samtycke från vårdnadshavarna saknas och förutsättningarna för vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga inte är uppfyllda. I november 2019 gav regeringen därför Socialstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på hur möjligheterna att ge öppna insatser utan samtycke till barn och unga kan öka. Uppdraget redovisades den 31 maj 2021 och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Regeringen har vidare gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åtgärder som rör skydd, stöd och behandling för barn som upplevt våld. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Regeringen har även gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för berörda aktörer som t.ex. socialtjänstens familjerätter, ombud och domstolar avseende behoven hos barn som har bevittnat våld och som vistas i skyddat boende. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2022.
Regeringen kommer fortsätta att vidta de åtgärder som krävs för att stärka barns ställning och möta deras behov av stöd och hjälp i olika situationer.
Stockholm den 9 juni 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.