nya budgetprinciper
Skriftlig fråga 2004/05:364 av Westman, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-17
- Anmäld
- 2004-11-17
- Besvarad
- 2004-11-24
- Svar anmält
- 2004-11-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 november
Fråga 2004/05:364
av Henrik Westman (m) till finansminister Pär Nuder om nya budgetprinciperSvenska myndigheter har tidigare lämnat tillbaka sitt eventuella överskott till staten. Regeringen för en diskussion om att ändra dessa principer till att myndigheter inte ska få behålla sitt överskott till nästa budgetår. Skälet är, som jag uppfattar det, att regeringen i realiteten vill undvika att överskrida budgettaket och förbättra finanserna på det här sättet. Detta skulle, om det infördes, innebära en återgång till den situation då myndigheter försökte använda upp de medel som fanns kvar i budgeten före budgetårets slut.
Tidigare erfarenheter av denna princip medförde att myndigheter inte får samma självbestämmande och ansvar. Det medförde också onödigt resursförbrukande. Detta är ännu ett tecken på ökad centralisering och toppstyrning. Regeringen verkar vilja detaljstyra myndigheterna.
Mot bakgrund av detta frågar jag finansministern om det är hans avsikt att ändra nuvarande budgetprinciper?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:364 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:364 om nya budgetprinciper
Finansminister Pär Nuder
Henrik Westman har frågat om det är min avsikt att ändra nuvarande budgetprinciper.
Konkret gäller frågan möjligheten för statliga myndigheter att föra över outnyttjade anslagsmedel till följande budgetår.
I budgetpropositionen för 2005 anger regeringen att budgeteringsmarginalen för 2005 är mycket liten, närmare bestämt 0,2 miljarder kronor. Samtidigt har myndigheterna ackumulerade anslagsbehållningar på mer än 20 miljarder kronor. Dessutom har myndigheterna en kreditmöjlighet, det vill säga de kan låna mot nästa års anslag. Under utgiftstaket ska rymmas även eventuell nettoförbrukning av sparade och lånade medel.
Mot denna bakgrund är det uppenbart att det finns en risk att utgiftstaket skulle kunna överskridas 2005. I budgetpropositionen för 2005 anmälde därför regeringen att den avsåg att besluta om ett antal åtgärder som syftar till att nettoförbrukningen av anslagsbehållningar med mera inte överstiger noll kronor.
Dessa åtgärder vidtas med stöd av 7 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten där det anges att regeringen, när den tilldelar en myndighet ett anslag, får besluta om begränsningar i villkoren för utnyttjande av anslaget.
Av 42 § budgetlagen framgår vidare att det är en skyldighet för regeringen att, om det finns risk att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, vidta sådana åtgärder för att undvika detta som den har befogenhet till.
Regeringen har således en rätt att vidta åtgärder av det slag som är aktuella och en skyldighet att se till att utgiftstaket inte överskrids.
Jag är emellertid medveten om att återkommande begränsningar i möjligheterna att använda sparade medel riskerar att undergräva långsiktigheten och effektiviteten i myndigheternas användning av anslagsmedlen. Jag vill dock betona att åtgärden innebär en beräkningsmässig förskjutning av anslagsförbrukning från 2005 till 2006. Eftersom åtgärden är tillfällig saknas det anledning att se den i ett principiellt perspektiv.
Mitt svar är alltså att jag inte har för avsikt att ändra nuvarande budgetprinciper i de avseenden som Henrik Westman åsyftar.
Avslutningsvis vill jag erinra om att finansutskottet (bet. 2004/05:FiU1) har tillstyrkt regeringens beräkning av förändringen av anslagsbehållningar för 2005. Finansutskottet förutsätter således att inga anslagsbehållningar förbrukas under 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.