Obefogade ansökningar om betalningsföreläggande
Skriftlig fråga 2007/08:139 av Engström, Hillevi (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-23
- Anmäld
- 2007-10-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-11-07
- Svar anmält
- 2007-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 oktober
Fråga
2007/08:139 Obefogade ansökningar om betalningsföreläggande
av Hillevi Engström (m)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Det finns oseriösa företag som ägnar sig åt att skicka ut bluffakturor. Enligt Svensk Handel, en organisation som företräder 13 500 små, medelstora och stora företag med nära 250 000 medarbetare, omsatte branschen med så kallade bluffakturor tidigare ca 1 miljard kronor per år, men efter Nordeas beslut att spärra plusgirokonton, som tillhör bland annat denna typ av företag, har omsättningen gått ned till uppskattningsvis 400 miljoner kronor per år. När det gäller ansökningar om förelägganden som riktas mot näringsidkare får kreditupplysningsföretagen publicera dessa redan när ansökan kommit in till kronofogdemyndigheten och således innan svaranden har kommit in med ett eventuellt bestridande av ansökan. En ansökan om betalningsföreläggande, som inte leder till ett utslag eller till att de meddelas, ligger kvar hos kreditupplysningsföretagen i två år, oavsett om ansökan var befogad eller inte.
Det påtryckningsmedel som genomgående används av företag som skickar ut bluffakturor är hot om kronofogden och betalningsanmärkning. Hotet leder i många fall till att den drabbade betalar utan att vara skyldig till det, då en betalningsanmärkning ofta är förödande för en näringsidkare. I flera fall gör det oseriösa företaget verklighet av hotet och inger en obefogad ansökan om betalningsföreläggande av en helt ogrundad fordran till kronofogdemyndigheten. Redan vid ansökan kan således kreditupplysningsföretaget erhålla information som kan komma att påverka näringsidkarens kreditvärdighet, trots att näringsidkaren med största sannolikhet kommer att ha full framgång i sak när ärendet prövas.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att samhällets institutioner inte ska kunna användas i syfte att driva in obefogade krav mot seriösa företag genom hot om försämrad kreditvärdighet?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:139 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2007/08:139 Obefogade ansökningar om betalningsföreläggande
Justitieminister Beatrice Ask
Hillevi Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att samhällets institutioner inte ska kunna användas i syfte att driva in obefogade krav mot seriösa företag genom hot om försämrad kreditvärdighet.
Till att börja med vill jag framhålla att den som sänder en bluffaktura normalt gör sig skyldig till ett brott. Den som drabbats kan därför göra en polisanmälan och i samband därmed framställa skadeståndsanspråk. Enligt marknadsrättsliga regler är det dessutom förbjudet att tillställa någon bluffakturor och överträdelse av dessa regler leder många gånger till sanktioner. Lagstiftningen tar tydligt avstånd från den här typen av verksamhet.
Hillevi Engström tar särskilt upp möjligheten för kreditupplysningsföretag att lämna ut uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande riktad mot näringsidkare. Som Hillevi Engström nämner är detta möjligt redan när ansökan kommit in till Kronofogdemyndigheten och således innan svaranden kommit in med ett eventuellt bestridande av ansökan.
När det gäller kreditupplysningar om näringsidkare har inte integritetshänsynen samma betydelse som vid kreditupplysningar om privatpersoner. Här är det i stället särskilt viktigt att kreditupplysningarna kan baseras på ett så fylligt underlag som möjligt för att en kreditgivare på ett tidigt stadium ska kunna uppmärksamma tecken på insolvens hos företag. Det kan inte heller uteslutas att vissa företag förlänger sin kredit genom att fördröja betalningen till dagen då en anmälan om betalningsföreläggande ges in. Kreditgivarna har då ofta ett befogat intresse av att få reda på att ett företag på detta sätt är en dålig betalare. Om användningen av ansökningsuppgifter i kreditupplysningar förbjöds, skulle kreditgivaren i många fall inte få någon sådan kunskap. Man får utgå från att en seriös kreditgivare vid sin kreditprövning även beaktar det faktum att en ansökan om betalningsföreläggande riktad mot en näringsidkare inte nödvändigtvis innebär att en skuld föreligger. Även om det självfallet måste eftersträvas att den information som lämnas om ett företag är korrekt och rättvisande, får det därför inom företagssektorn accepteras att kreditupplysningarna innehåller uppgifter som är behäftade med en viss osäkerhet.
Som Hillevi Engström påpekar finns det dock företag som utnyttjar kreditupplysningslagen för att driva in bluffkrav. Svensk Handel har därför på sin hemsida på Internet valt att lägga ut uppgifter om företag som använder sig av oseriösa marknadsföringsåtgärder på en så kallad varningslista. Listan bör i stor utsträckning vara hämmande för blufföretagens verksamhet. Kreditupplysningsföretaget Upplysningscentralen UC AB, som är en av de största aktörerna på marknaden, avstår regelmässigt från att behandla uppgift om ansökan om betalningsföreläggande när sökanden tagits upp på Svensk Handels varningslista.
Om branschåtgärder av ovan angivet slag inte leder till att man kommer till rätta med det problem som Hillevi Engström tar upp, är jag beredd att överväga om det bör göras ändringar i kreditupplysningslagen. Inom Justitiedepartementet övervägs också frågan om skadeståndsansvar för obefogade ansökningar om betalningsföreläggande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.