Odlingstorv
Skriftlig fråga 2021/22:1392 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-30
- Överlämnad
- 2022-03-30
- Anmäld
- 2022-03-31
- Svarsdatum
- 2022-04-06
- Sista svarsdatum
- 2022-04-06
- Besvarad
- 2022-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Odlingstorv har stor betydelse som substrat för uppdrivning av alltifrån basilika till skogsplantor. På grund av kriget i Ukraina har importen av torv från Ryssland och Belarus till EU stoppats, vilket beräknas få störst konsekvenser för livsmedelsproduktionen i Tyskland och i Nederländerna. Sverige har inhemsk råvara att tillgå, men med tanke på utvecklingen som nämndes ovan, och att efterfrågan från andra EU-länder kommer att pressa upp priserna, förväntas en hel del av den odlingstorv som vi behöver i stället komma att gå på export.
Som exempel på det egna behovet kan nämnas att vi i landet varje år driver upp cirka 380 miljoner skogsplantor varvid torven är en viktig ingrediens. Till det ska läggas behovet av torv för livsmedelsproduktion, som har betydelse för livsmedelssäkerheten.
Sverige är som sagt självförsörjande på odlingstorv för närvarande, men om det ska gälla framåt i tiden krävs åtgärder. Det beror framför allt på att de torvmarker som det i dag skördas odlingstorv på beräknas ha en kvarvarande livslängd på i genomsnitt bara 12 år. Och med handläggningstider för nya täkttillstånd på upp till tio år plus ansökningskostnader som kan uppgå till 1 miljon kronor finns det höga hinder som måste rivas. Därför behöver branschen snarast tydliga besked om hur regeringen ser på en långsiktig och fortsatt produktion av torv i landet. I dag ges nämligen motstridiga besked.
Ett exempel på det är regeringsuppdraget om återvätning av bland annat utdikade torvmarker, som Skogsstyrelsen fick (den 20 maj 2021). Regeringsuppdraget riskerar i sin förlängning tillgången på odlingssubstrat för att driva upp 380 miljoner skogsplantor årligen. Utan skogsplantor försämras skogens tillväxt, och en för Sverige viktig kolsänka blir kraftigt reducerad. Regeringens politik kan därmed komma att få effekter också för klimatet. Det är därför viktigt att vi kontinuerligt kan driva upp nya plantor som kan bidra till skogens klimatnytta.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att säkerställa fortsatt skörd av odlingstorv?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1392 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:1392 av Betty Malmberg (M)
Odlingstorv
Betty Malmberg har frågat klimat- och miljöministern vilka åtgärder ministern kommer att vidta för att säkerställa fortsatt skörd av odlingstorv. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Torv bryts i Sverige i dag på cirka 10 000 hektar. Torv används t.ex. som planteringsjord, som jordförbättringsmedel eller, i minskande utsträckning, som energitorv för el- och fjärrvärmeproduktion. Uttag av torv sker idag i princip endast på mark som redan är utdikad och torrlagd.
Stora arealer torvbärande våtmarker har dikats ut för jord- och skogsbruk i Sverige. På utdikade torvmarker bryts torven ner och växthusgaser frigörs. De samlade utsläppen beräknas uppgå till mer än 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Återvätning av torvmarker kan bidra till minskad avgång av växthusgaser men också till positiva effekter för biologisk mångfald, minskad övergödning och till minskade risker för såväl översvämning som torka. Det är därför mycket positivt att vi genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) genomför en stor satsning på återvätning av våtmarker.
Prövningen av torvtäkter involverade tidigare ett koncessionsförfarande enligt dåvarande torvlagen (1985:620) men från och med 1 januari 2017 sker tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning med bibehållet miljöskydd. Effektiva tillståndsprocesser kräver att myndigheterna har förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. För att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med prövning har regeringen genom budgetpropositionen för 2022 förstärkt förvaltningsanslagen för länsstyrelserna och Naturvårdsverket.
Goda förutsättningar för att hållbart odla och utveckla produkter inom de areella näringarna är viktigt för regeringen. Det gäller i hela kedjan från primärproduktion, till konsument och export, och inkluderar såväl tillgång till insatsmedel, nya tekniker och kunskaper som goda förutsättningar för en hållbar utveckling av företag och konkurrenskraft. Det handlar bland annat om att öka lönsamheten och miljö- och klimatnyttan genom forskning och innovation, nya produkter och att höja förädlingsvärdet för en hållbar produktion i alla dess dimensioner.
Stockholm den 6 april 2022
Anna-Caren Sätherberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.