Offentliga utgifter
Skriftlig fråga 2015/16:1085 av Hans Rothenberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-11
- Överlämnad
- 2016-04-12
- Anmäld
- 2016-04-13
- Svarsdatum
- 2016-04-20
- Sista svarsdatum
- 2016-04-20
- Besvarad
- 2016-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Siffror från Eurostat visar att Sverige är ett av åtta EU-länder där minst hälften av den samlade ekonomin, bruttonationalprodukten, bnp, under 2014 utgjordes av offentliga utgifter för vård, skola och omsorg. De klart största utgifterna för medlemsländernas offentliga sektor gällde pensioner, åldringsvård och hälso- och sjukvård. Den svenska offentliga sektorns utgifter visar sig ligga något högre än EU-snittet.
För att finansiera den offentliga sektorn krävs skatteintäkter, som genereras ifrån den privata sektorn.
Med anledning av detta är min fråga till finansministern:
Ser finansministern några problem med att drygt hälften av den samlade ekonomin utgörs av offentliga utgifter?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1085 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Dnr Fi2016/01451/E4 | ||
Finansdepartementet |
Finansministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1085 av Hans Rothenberg (M) Offentliga utgifter
Hans Rothenberg har frågat mig om jag ser några problem med att drygt hälften av den samlade ekonomin utgörs av offentliga utgifter.
Statistiken som Hans Rothenberg hänvisar till avser den offentliga sektorns totala utgifter, varav ca en tredjedel utgörs av transfereringar. Eftersom transfereringar inte utgör en del av BNP, som mäter värdet av den samlade produktionen, är de totala offentliga utgifterna ställda i relation till BNP ett missvisande mått på den offentliga sektorns andel av den totala ekonomin.
Svensk ekonomi utvecklas mycket starkt och BNP ökar kraftigt. Tillväxten skedde på bred front och drevs av en stark investeringsutveckling, en stabil utveckling av hushållens konsumtion samt en snabbt ökande offentlig konsumtion och export.
Den svenska modellen är unik och har gjort Sverige till ett föregångsland i världen. Den består av välfärdstjänster av hög kvalitet, aktiv arbetsmarknadspolitik och goda omställningsförsäkringar. Gemensamt finansierade välfärdstjänster, såsom barnomsorg, äldreomsorg, utbildning och sjukvård, är centrala delar i den svenska modellen. I ett fungerande välfärdssamhälle ska sjukdom, skada, funktionsnedsättning eller arbetslöshet inte medföra ekonomisk utsatthet. Den svenska modellen bygger på att alla är med och bidrar. Det har skapat förutsättningar för hög tillväxt och sysselsättning. Det har också lagt grunden till ett samhälle som håller ihop och som präglas av jämlikhet.
Den förra regeringen valde sänkta skatter framför satsningar på välfärden. Investeringarna i välfärden har varit eftersatta. Regeringen prioriterar att utveckla samhällsbygget genom att stärka välfärden och har sedan regeringsskiftet genomfört stora satsningar på skola, vård och omsorg. Välfärden bidrar därmed till sammanhållning, jämlikhet och jämställdhet i samhället.
Stockholm den 20 april 2016
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.