Ökade kostnader för LSS
Skriftlig fråga 2017/18:310 av Johanna Haraldsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-21
- Överlämnad
- 2017-11-22
- Anmäld
- 2017-11-23
- Svarsdatum
- 2017-11-29
- Sista svarsdatum
- 2017-11-29
- Besvarad
- 2017-11-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Sedan tillämpningen av LSS-lagstiftningen förändrats i samband med Högsta förvaltningsdomstolens vägledande domar har kostnaderna för personlig assistans i hög grad flyttats från statlig till kommunal nivå.
För många kommuner i Jönköpings län har detta inneburit skenande kostnader vad gäller assistansersättning. För Jönköpings kommun beräknas exempelvis kostnaderna för 2017 bli drygt 30 miljoner kronor högre än budgeterat, enligt Jönköpings-Posten (den 24 september 2017). I Vetlanda kommun beräknar förvaltningen att kostnaderna har ökat med drygt 3,8 miljoner på grund av att personer som tidigare fått assistansersättning från Försäkringskassan nu får avslag och i stället hänvisas till kommunen.
I mitten av november lämnade regeringen besked om att tillfälligt stoppa tvåårsomprövningarna av LSS i avvaktan på LSS-utredningens betänkande. Det innebär också ett stopp för de ökade utgifterna för kommunerna. Samtidigt kvarstår problematiken med att Sveriges kommuner på kort tid fått ökade utgifter utan att kompenseras för detta.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
På vilket sätt avser staten att kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna vad gäller assistansersättning?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:310 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
PAGE
2
Dnr S2017/06685/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:310 av Johanna Haraldsson (S) Ökade kostnader för LSS
Johanna Haraldsson har frågat mig på vilket sätt staten avser att kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna vad gäller assistansersättning?
Jag vill börja med att peka på att regeringen kraftigt har stärkt kommunernas ekonomi 2017. Från 2017 har regeringen tillfört kommunerna 7,7 miljarder kronor i syfte att skapa långsiktiga förutsättningar för kommunerna att utveckla välfärden utifrån lokala behov. Utöver denna permanenta nivåhöjning av det generella statsbidraget har regeringen i budgetpropositionen för 2018 aviserat ytterligare höjningar kommande år. För regeringen är det viktigt att den generella välfärden stärks och att det erbjuds en effektiv kommunal verksamhet av god kvalitet.
Jag förstår att det kan vara påfrestande för kommunerna när förutsättningar förändras snabbt. Det är ny rättspraxis vid bedömning av rätten till den personliga assistansen som fått genomslag under 2016 och framför allt under 2017. Under december kommer både Försäkringskassan och Socialstyrelsen att redovisa sina analyser över vilka konsekvenser dessa domar fått för brukare och för beviljandet av andra kommunala insatser. Men vi vet redan att ett antal personer har fått lämna assistansersättningen och att färre nybeviljas ersättning jämfört med för ett par år sedan. Regeringen har också tillsatt den s.k. LSS-utredningen med uppgift att ta ett samlat grepp om både LSS och assistansersättningen.
För att skapa förutsägbarhet för brukare och ge kommunerna bättre förutsättningar att ta ansvar för de medborgare som inte längre har rätt till assistans från Försäkringskassan aviserade regeringen i november vissa lagändringar. Lagändringarna omfattar bl.a. att återställa möjligheten att få personlig assistans för väntetid, beredskap och tid mellan preciserade hjälpbehov i samband med aktiviteter utanför hemmet samt att stoppa tvåårsomprövningarna i assistansersättningen. Lagändringarna förväntas träda i kraft under våren.
Kommunerna berörs inte direkt av förslaget om att stoppa tvåårsomprövningarna. Det tillfälliga stoppet av tvåårsomprövningar som regeringen föreslår minskar dock inflödet av brukare från assistansersättningen till kommunerna och ger därmed kommunerna bättre förutsättningar att kunna ta sitt ansvar för de medborgare som inte längre har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Kommunernas ansvar för personer som ingår i LSS personkrets är långtgående. Det är viktigt för de personer som berörs att kommunerna har goda förutsättningar att ta sitt ansvar. Sammantaget bedöms dessa förslag förbättra förutsättningarna för kommunerna att kunna ta fullt ansvar för medborgare med stora omsorgs behov.
LSS och assistansersättningen har på avgörande sätt förbättrat levnadsvillkoren för flickor, pojkar, kvinnor och män, med omfattande funktionsnedsättningar. Rätten till LSS-insatser innebär för många bättre möjligheter till ett självständigt liv. Jag vill avslutningsvis betona att det är angeläget att värna dessa reformer och dess möjligheter att skapa delaktighet i samhällslivet.
Stockholm den 29 november 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.