Ökade kostnader för miljötillstånd
Skriftlig fråga 2021/22:414 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-01
- Överlämnad
- 2021-12-01
- Anmäld
- 2021-12-02
- Svarsdatum
- 2021-12-08
- Sista svarsdatum
- 2021-12-08
- Besvarad
- 2021-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
I en stor företagsenkät framkom nyligen att kostnaderna för företagen för att ansöka om miljötillstånd i Sverige numera uppgår till cirka 10 procent av deras omsättning. Mer än 35 procent uppger dessutom att investeringar inte blivit av till följd av de långa och dyra tillståndsprocesserna.
Vidare har 12 procent av företagen valt att förlägga investeringar utomlands, och sammanlagt uppskattas kostnaderna ha ökat med drygt 50 miljarder kronor. Detta är naturligtvis beklagligt och vittnar om en försvagad svensk konkurrenskraft. Det är angeläget att fler, inte färre, företag väljer att lägga sin verksamhet i Sverige.
Mot bakgrund av detta vill jag rikta följande fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Avser ministern, inom sitt ansvarsområde, att vidta åtgärder för att minska näringslivets kostnader för de utdragna och dyra tillståndsprocesserna?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:414 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:414 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Ökade kostnader för miljötillstånd
Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om regeringen kommer vidta åtgärder för att minska näringslivets kostnader för utdragna och dyra (miljö) tillståndsprocesser.
Inledningsvis vill jag understryka att miljöbalken bygger på principen om att förorenaren ska betala. Principen är också internationellt vedertagen bland annat genom artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är den som förorsakar miljöstörningar som ska stå för kostnaden för de åtgärder som behövs för att förebygga eller avhjälpa skador och olägenheter. Kostnader för prövning och tillsyn ska därför kanaliseras till verksamhetsutövarna och inte det allmänna.
Men det sagt har regeringen stor respekt för hur näringslivet påverkas av och uppfattar miljötillståndprocessen och avgiftssystemet för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Den tidigare regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att såväl tillståndsprocessen enligt miljöbalken ska vara modern och effektiv som att avgiftssystemet ska vara ändamålsenligt.
En viktig åtgärd är den utredning som har tillsatts för att se över det nuvarande systemet för tillståndsprövning enligt miljöbalken. Syftet med Miljöprövningsutredningen är bland annat att åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Dessutom har, som en del av arbetet med att effektivisera miljöprövningen, även berörda myndigheter haft i uppdrag att ta fram en samlad statistik för miljöprövningen. Statistiken är viktig för att följa utvecklingen av handläggningstider och identifiera lämpliga effektiviseringsåtgärder. Vidare har länsstyrelserna och Domstolsverket fått i uppdrag att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken för att på så sätt effektivisera processen. För att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med miljöprövning och tillsynsvägledning föreslog den tidigare regeringen i budgetpropositionen för 2022 att extra medel tillförs Naturvårdsverkets, domstolarnas och länsstyrelsernas förvaltningsanslag.
I april 2020 fick Statskontoret och Naturvårdsverket i uppdrag att se över avgiftssystemet enligt miljöbalken med fokus på miljöfarliga verksamheter som omfattas av förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (FAPT). Statskontoret redovisade sin del av uppdraget i december 2020 och konstatera bland annat att avgiftssystemet inte helt stämmer överens med de relevanta och allmänna principerna för att ta ut avgifter. De anser också att avgiftsnivåerna i FAPT behöver justeras för att bättre följa kostnadsutvecklingen över tid. Den låga kostnadstäckningsgraden för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet visar på ett sådant behov. Naturvårdsverket ska med utgångspunkt i Statskontorets analys och förslag bland annat föreslå avgifter och indelning av verksamheter i olika avgiftsnivåer så att avgifterna står i proportion till kostnaderna för prövning och tillsyn samt är lättbegripliga och förutsebara. De ska lämna sin redovisning sista mars 2022.
Sammantaget pågår redan mycket arbete i fråga om miljötillståndsprocessen och avgiftssystemet. Det är ett arbete som den nytillträdda regeringen fortsatt kommer att arbeta med som ett led i den gröna omställningen.
Stockholm den 8 december 2021
Annika Strandhäll
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.