Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ökade spänningar mellan Etiopien och Eritrea

Skriftlig fråga 2002/03:977 av Ohly, Lars (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-22
Anmäld
2003-05-22
Besvarad
2003-05-28
Svar anmält
2003-05-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 maj

Fråga 2002/03:977

 av Lars Ohly (v) till utrikesminister Anna Lindh om ökade spänningar mellan Etiopien och Eritrea

Det senaste kriget mellan Etiopien och Eritrea 1998@2000 handlade om vilket av dessa båda stater som skulle ha överhöghet i staden Badme. Kriget kostade tiotusentals människor livet. En stor del av Eritrea förstördes av etiopiska trupper. Över 100 000 etiopiska och 20 000 eritreanska soldater miste livet. I december 2000 kom man överens om vapenstillestånd. En oberoende stilleståndskommission skapades och godtogs av båda parter.

Den etiopiska administrationen har nu öppet visat sin ovilja att acceptera den oberoende kommissionens verksamhet i Badme och dess beslut att området framgent bör tillhöra Eritrea. Ett sådant uppträdande är inte acceptabelt och sätter åter stilleståndet och freden i fara. Ett nytt krig skulle med stor sannolikhet betyda att tiotusentals människoliv förspills.

Sverige som har en lång historia av kontakter i området bör göra stora ansträngningar i att lösa konflikten mellan Etiopien och Eritrea och främja freden mellan dessa båda länder.

Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vilka initiativ avser ministern att vidta för att Sverige som enskild stat och som medlem av FN och EU på bästa sätt ska kunna bidra till en lösning av konflikten om Badme och en fredlig utveckling mellan Etiopien och Eritrea?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:977 besvarad av

den 28 maj

Svar på fråga 2002/03:977 om ökade spänningar mellan Etiopien och Eritrea

Utrikesminister Anna Lindh

Lars Ohly har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att Sverige ska kunna bidra till en lösning av konflikten om Badme och en fredlig utveckling mellan Etiopien och Eritrea.

Etiopien och Eritrea åtog sig i Algersavtalet, år 2000, att godta den internationella gränskommissionens auktoritet och respektera dess beslut vad gäller exakt sträckning av gränsen. Gränskommissionen lämnade sin rapport i april 2002. Därefter har förberedelser genomförts för att det praktiska demarkationsarbetet skulle kunna inledas under våren 2003. FN:s fredsbevarande styrka i Etiopien och Eritrea (UNMEE) har spelat en viktig roll i detta sammanhang.

Under våren 2003 har Etiopien presenterat sin bedömning av gränskommissionens beslut, som man menar behöver tolkas och genomföras i flexibel anda. Främst handlar det om samhället Badme där kriget också inleddes. Enligt gränskommissionens utslag kommer samhället att ligga inom Eritreas territorium. Etiopien hävdar emellertid att Badme egentligen alltid har administrerats som en del av Etiopien och därför även framöver bör utgöra etiopiskt territorium. I Etiopien finns politiska krafter som driver frågan om Badmes tillhörighet, framför allt i den region som ligger närmast Badme i Etiopien, Tigray. Den etiopiska regeringen har att förklara gränskommissionens utslag för denna opinion.

Eritrea har sagt sig acceptera gränskommissionens beslut och har uttryckt oro över vad man uppfattar som Etiopiens tveksamhet.

FN:s generalsekreterare har vid flera tillfällen vädjat till båda parter att respektera gränskommissionens beslut. Vikten av att frågan löses på ett fredligt sätt har också lyfts fram. Båda länderna har understrukit att man inte avser återgå till väpnad konflikt.

Säkerhetsrådet fattade i mars beslut om förlängning av UNMEE:s mandat. Sverige fortsätter att bidra med fem militärobservatörer. I samband med beslutet om förlängning av UNMEE:s mandat diskuterade rådet också de nuvarande problemen med demarkationen. En ny markering från säkerhetsrådets sida bör övervägas.

I samband med att Sverige och Etiopien i april tecknade ett nytt bilateralt avtal för utvecklingssamarbetet klargjordes från svensk sida att en förutsättning för samarbetet var att Etiopien inte blev indraget i väpnad konflikt.

Sverige deltar i den politiska dialog som EU för med båda länderna. Flera samtal har hållits med både Etiopien och Eritrea genom den lokala EU-trojkan i Addis Abeba och Asmara, där vi har betonat vikten av att den nuvarande situationen kan lösas utan våld, och att båda parter har åtagit sig att respektera gränskommissionens beslut. Det råder enighet i EU-kretsen om att situationen även framledes kräver unionens uppmärksamhet. Samverkan med FN blir en naturlig del i detta arbete.

Jag vill också lyfta fram den Afrikanska unionens viktiga roll. Genom Algersavtalet har AU, tillsammans med EU och FN, ett ansvar för att följa fredsprocessen mellan Etiopien och Eritrea. Det är angeläget att AU tar denna uppgift på allvar och fortsätter att spela en aktiv roll.

Vi tar regelbundet upp dessa frågor i vår dialog med både Etiopiens och Eritreas sändebud i Stockholm. Dessutom planeras en resa till Addis Abeba i början av juni då dessa frågor kommer att tas upp både med den etiopiska regeringen och den Afrikanska unionen.

Fortsatt fred mellan Etiopien och Eritrea är av stor betydelse @ inte bara för de två länderna, utan för förutsättningarna för en fredlig utveckling på hela Afrikas horn. Jag delar Lars Ohlys uppfattning att omvärlden aktivt behöver stödja Etiopien och Eritrea i deras efterlevnad av Algersavtalet och av gränskommissionens utslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.