Ökande risk för nationell effektbrist

Skriftlig fråga 2019/20:1519 av Arman Teimouri (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-04
Överlämnad
2020-06-05
Anmäld
2020-06-08
Svarsdatum
2020-06-17
Sista svarsdatum
2020-06-17
Besvarad
2020-06-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Svenska kraftnäts årliga rapport Kraftbalansen på den svenska elmarknaden är i år en dystrare läsning än vanligt. Myndigheten beskriver en situation där det även under en normal vinter för första gången kan bli nödvändigt att koppla bort elanvändare för att undvika en kollaps i elnätet.

Sveriges goda elnätsförbindelser till grannländerna har ofta lyfts fram som en anledning att lägga oron åt sidan. Om vi inte klarar att själva producera den el vi behöver är det bara att importera från grannarna, har det hetat. Nytt för i år i kraftbalansrapporten är att Svenska kraftnät har analyserat vilka möjligheter vi faktiskt skulle ha att kunna importera i en ansträngd situation. Det visar sig då att när det är kallt i Sverige och elefterfrågan är hög så är den det ofta i grannländerna också. Grannarnas strategi, undantaget Norge, är också att importera el. Tyvärr kommer inte Norges export att räcka så långt och vem som ska producera resten av elen är oklart.

Regeringens energipolitik där fokus har varit att byta ut fossilfri planerbar elproduktion mot väderberoende sådan har lett till att det nu inte längre går att garantera elförsörjningen ens under en helt normal vinter.

Redan de lokala effektproblemen i Skåne, Stockholm, Mälardalen och Uppsala har gjort att Sverige förlorat industrietableringar. När det nu visar sig att elförsörjningen i hela södra Sverige är så svag att rullande strömavbrott är något vi bör förvänta oss hotas vår konkurrenskraft på allvar. En fungerande elförsörjningen är fundamental för snart sagt varje investeringsbeslut i varje bransch.

Tyvärr ger inte heller Svenska kraftnäts prognos någon anledning att tro att läget kommer att bli särskilt mycket bättre längre fram, åtminstone inte om den rådande politiken består.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att garantera att elförsörjningen ska fungera – på såväl kort som lång sikt – året om, i hela Sverige, oavsett väder?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1519 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)



I2020/01613 /E

Infrastrukturdepartementet

Energi- och digitaliseringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1519 av Arman Teimouri (L)
Ökande risk för nationell effektbrist

Arman Teimouri har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att garantera att elförsörjningen ska fungera – på såväl kort som lång sikt – året om, i hela Sverige, oavsett väder.

Till att börja med har Sverige god tillgång till el. Sverige exporterade totalt ca 26 TWh el under 2019, den högsta nivån någonsin. Under 2019 nettoexporterade Sverige el under årets alla veckor. Utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige har varit betydande och den installerade elproduktionskapaciteten generellt har ökat med över 7000 MW de senaste 15 åren. Samtidigt har den högsta uppmätta elförbrukningen legat på en relativt jämn nivå, och minskat de senaste två åren på grund av de milda vintrarna.

Men det är korrekt att importbehovet av el till Sveriges södra delar har ökat under de timmar då elförbrukningen är som högst. Vid sådana tillfällen importerar Sverige oftast el. Så har skett de flesta topplasttimmarna de senaste tio åren, även före nedläggningarna av kärnkraftreaktorer i Oskarshamn och Ringhals. Det är heller inget unikt för Sverige utan tvärtom vanligt bland våra grannländer.

Det är viktigt att vi har en robust elförsörjning och att leveranssäkerheten av el är hög samtidigt som elpriserna är konkurrenskraftiga. Affärsverket svenska kraftnät skriver i sin senaste kraftbalansrapport att det finns en liten risk att import och inhemsk produktion är otillräckligt för Sveriges effektbehov vid vissa tidpunkter de kommande fyra vintrarna. Att det finns en liten risk betyder att det inte går att garantera frånvaro av effektbrist. Men någon sådan garanti har heller inte kunnat utlovas tidigare, och en liten risk innebär inte att vi per automatik bör förvänta oss problem som Arman Teimouri skriver. Ett elsystem som är dimensionerat för alla tänkbara extrema situationer skulle bli väldigt dyrt för industri och konsumenter.

Mot denna bakgrund ser jag positivt på Affärsverket svenska kraftnäts många nätförstärkningsprojekt som kommer att förbättra situationen. Regeringen tog också redan 2016 initiativ till att förlänga den så kallade effektreserven till 2025. Effektreserven ska finnas tillgänglig under vinterhalvåret för att säkerställa att det alltid finns eleffekt när behovet är som störst.

Stockholm den 16 juni 2020

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.