Ökande svensk ungdomsarbetslöshet
Skriftlig fråga 2019/20:1503 av Hans Rothenberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-04
- Överlämnad
- 2020-06-05
- Anmäld
- 2020-06-08
- Svarsdatum
- 2020-06-17
- Sista svarsdatum
- 2020-06-17
- Besvarad
- 2020-06-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
En av tio personer som blev arbetslös i EU under april kom från Sverige – ett land som har klarat sig betydlig sämre än grannländerna Danmark och Finland. I synnerhet bland svenska ungdomar har arbetslösheten stigit påtagligt.
Under april månad ökade arbetslösheten i EU-länderna med 0,2 procentenheter till 6,6 procent, visar färska siffror från Eurostat. I antal personer motsvarar det närmare 400 000 nya arbetslösa på en månad. Sverige hade en ökning med 0,7 procentenheter, vilket motsvarar 39 000 personer. Det är en betydligt större ökning än i grannländerna Finland och Danmark, där andelen arbetslösa ligger på samma nivå respektive har minskat något.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att den svenska arbetslösheten och framför allt ungdomsarbetslösheten skall komma ned på en europeisk genomsnittsnivå?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1503 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
A2020/01294/A
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1503 av Hans Rothenberg (M) Ökande svensk ungdomsarbetslöshet
Hans Rothenberg har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att den svenska arbetslösheten och framför allt ungdomsarbetslösheten skall komma ned på en europeisk genomsnittsnivå.
Covid-19 utbrottet har fått betydande konsekvenser för arbetsmarknaderna runt om i världen. Men i arbetsmarknadsstatistiken från Eurostat, som baseras på enskilda länders arbetskraftsundersökningar, har genomslaget varierat och resulterat i såväl stora ökningar som minskningar av antalet arbetslösa. Med den beräkningsmetod som tillämpas i frågeställningen vore enligt Eurostat nio av tio nya arbetslösa i EU fransmän, eller fyra av tio nya arbetslösa spanjorer, förutom att en av tio var svenskar. Det går inte att räkna så.
I flera länder är det uppenbart att Eurostats säsongsjusterade arbetslöshetsstatistik inte har förändrats i takt med den registerbaserade arbetslösheten. Det gäller bl.a. Finland och Danmark där den registerbaserade arbetslösheten har ökat kraftigt, men där statistiken från Eurostat har varit oförändrad. I Sverige har ökningen av arbetslösheten enligt Eurostat högre grad hängt med utvecklingen av registrerade arbetslösa. Ovanstående gäller även statistiken för ungdomsarbetslösheten. Månadsstatistiken från Eurostat för våren 2020 bör därför tolkas med försiktighet.
Skillnaderna i arbetslöshet mellan länder grundas också i att arbetskraftsdeltagandet ser olika ut. Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU, vilket i grunden är bra. Men när aktiviteten i ekonomin sjunker snabbt blir det många nya arbetslösa då flera sektorer drabbas av drastiskt minskad efterfrågan. När många arbetslösa kvarstår i arbetskraften i hopp om att krisen ska bli kortvarig innebär det att arbetslösheten ökar.
Inträdet på arbetsmarknaden kommer troligtvis försvåras och bli besvärligare för unga personer framöver, såväl för unga kvinnor som för unga män. Våra erfarenheter av tidigare kriser visar att unga ofta är bland de första som drabbas. Det är dock viktigt att komma ihåg att ungdomars arbetslöshetstid ofta är betydligt kortare än för den äldre arbetskraften. Ungdomar löper inte samma risk för långtidsarbetslöshet som äldre åldersgrupper då de i en större utsträckning går till studier och ofta snabbt kan ta ett arbete i takt med att efterfrågan ökar. Det är också viktigt att komma ihåg att nästan hälften av alla arbetslösa ungdomar är heltidsstuderande som samtidigt söker arbete.
Det finns dock grupper av ungdomar som har svårare än andra att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Det gäller samma grupper som har en svagare förankring även i det äldre åldersspannet, det vill säga de som inte slutfört grundskole- eller gymnasieutbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer födda utanför Europa.
Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Det är en avgörande faktor för inträdet på arbetsmarknaden. För en individ innebär en slutförd gymnasieutbildning ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier.
I budgetpropositionen för år 2020 har därför regeringen fortsatt att investera i skolan med fokus på höjda kunskaper, stärkt jämlikhet och fler lärare. Det är även viktigt att ungdomar som avslutar gymnasieskolan utan gymnasieexamen stimuleras till och får möjlighet att studera vidare inom den kommunala vuxenutbildningen eller inom folkhögskolan. Regeringen genomför ett betydande kunskapslyft i syfte att ge individer, inklusive unga vuxna, en chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb.
Vidare är det angeläget att fler utrikes födda och däribland nyanlända kommer in på arbetsmarknaden, via arbete eller studier. En väl fungerade samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna är en förutsättning till att fler personer kan få en anställning eller påbörja en utbildning som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. I många kommuner finns exempelvis så kallade lokala jobbspår för unga, nyanlända och andra individer som står utan arbete. Jobbspåren utgår från arbetsgivares behov av kompetens och bygger på lokala överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och kommuner. Individen rustas med kompetensutveckling samtidigt som denne praktiserar på en arbetsplats där det finns möjlighet till arbete.
För att förbättra ungdomars framtida möjlighet till inträde på arbetsmarknaden har regeringen även avsatt 180 miljoner kronor under 2020 för att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar. Satsningen riktar sig till ungdomar som avslutat årskurs nio, ungdomar i gymnasieutbildning och till ungdomar som samma år har avslutat sin gymnasieutbildning samt ungdomar som är föremål för insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret. Ungdomar som annars kan ha svårt att finna sommarjobb på egen hand ska prioriteras. Det är nu mycket viktigt att kommuner tänker kreativt kring hur sommarjobb kan skapas under det pågående covid-19 utbrottet.
Regeringen följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden.
Stockholm den 17 juni 2020
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.