oljetransporter på Östersjön

Skriftlig fråga 2001/02:1178 av Arvidsson, Eva (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-17
Anmäld
2002-05-21
Besvarad
2002-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 maj

Fråga 2001/02:1178

av Eva Arvidsson (s) till försvarsminister Björn von Sydow om oljetransporter på Östersjön

Oljetransporterna på Östersjön förväntas öka i omfattning. Detta är delvis en följd av att den nya ryska oljeterminalen i Primorsk har öppnat. Östersjön har hittills varit förskonad från större miljökatastrofer. Ett haveri med en oljetanker kan dock få betydande miljömässiga konsekvenserna i den redan svårt ansträngda Östersjön och riskerar dessutom att få avsevärda ekonomiska följder.

Vid denna ökade risk måste det finnas en beredskap för att hantera konsekvenserna av ett eventuellt haveri. I det här sammanhanget är det viktigt att veta vilka resurser som finns att tillgå i Östersjöområdet och vilka resurser Sverige har för att klara av ett haveri av ett större tankfartyg.

Min fråga till försvarsministern är:

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att öka beredskapen så att konsekvenserna av ett större oljeutsläpp kan minimeras?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1178 besvarad av

den 29 juni

Svar på fråga 2001/02:1178 om oljetransporter på Östersjön

Försvarsminister Björn von Sydow

Eva Arvidsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka beredskapen så att konsekvenserna av större oljeutsläpp kan minimeras.

När det gäller den svenska beredskapen, var och är, min bedömning att Sverige har en rimlig förmåga att bekämpa utsläpp till sjöss. Den svenska målsättningen är att den ansvariga myndigheten Kustbevakningen ska ha en beredskap att kunna bekämpa utsläpp på upp till 5 000 ton olja. Kustbevakningen ska vid oljeutsläpp, eller fara för utsläpp, kunna påbörja preventiva åtgärder inom fyra timmar och bekämpningsåtgärder inom åtta timmar efter larm.

Jag kommer därför att koncentrera mig på frågeställarens hänvisning till vilka resurser som finns att tillgå för att klara ett haveri av ett större tankfartyg.

Att minska konsekvenserna av ett haveri av ett större tankfartyg är ett av de bästa sätten att skydda den känsliga Östersjömiljön. Det som då är aktuellt är framför allt resurser för sjögående brandbekämpning och tyngre nödbogsering. Med denna utrustning kan man stabilisera och läktra (tömma) en större tanker för att förhindra ett totalhaveri.

En kartläggning som presenterades av Helcom 2001 påvisade att det finns betydande resurser samlade runt Östersjön. Eftersom frågeställaren specifikt tar upp den nya ryska oljeterminalen i Primorsk så vill jag nämna att såväl Ryssland (fem stycken) som Estland (två stycken), Lettland (tre stycken) och Litauen (två stycken) har fartyg med den dragkraft som bedöms som nödvändig.

Runt Östersjön finns även ett antal fartyg som har tillfredsställande brandkämpningsförmåga, t.ex. har Lettland tre stycken fartyg och Ryssland respektive Litauen ett vardera.

Det är få länder som ensamma har tillgång till resurser som täcker de allra största händelserna. För att förmågan totalt sett i Östersjön ändå ska vara tillräcklig har Östersjöstaterna i rekommendationer bl.a. enats om vilken som ska vara den lägsta nivån för staternas operativa förmåga.

I Sverige, liksom i övriga Östersjöstater, bygger beredskapen vid större olyckor på att vi kan och ska dra nytta av det samarbete som bedrivs inom Helcom. Samarbetet är så utformat att ansvariga myndigheter, för svensk del Kustbevakningen, på egen begäran får lämna operativ assistans.

Inom Helcom har också utarbetats riktlinjer för hur assistans ska kunna lämnas. Om Kustbevakningen gör bedömningen att Sverige behöver hjälp för att förhindra att ett utsläpp sker eller för att bekämpa ett utsläpp skickas en förfrågan till den utsedda kontaktpunkten i respektive Östersjöstat. Normalt fås svar inom en timme på vilka resurser som kan avvaras.

Jag har, liksom mina kolleger i bl.a. Finland, precis som frågeställaren antyder noterat den förväntade ökningen av oljetransporterna i Östersjön. Som svar på frågan om vad jag avser att göra vill jag poängtera att Sverige aktivt verkar för att riskanalyserna på detta område kontinuerligt uppdateras, och att relevanta åtgärder vidtas, inom ramen för Helcom.

Tidigare i år tog Försvarsdepartementet också initiativ till en studie om hur resurssamordningen mellan ett antal myndigheter i Sverige med maritima resurser ska kunna förbättras. Rapporten är nu under beredning.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.