Oredovisade insättningar och organiserad brottslighet

Skriftlig fråga 2020/21:1841 av Niklas Wykman (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Skatteverket spelar en viktig roll för att stävja ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att se till att Skatteverket har goda möjligheter att granska och förhindra kriminellas försök att samla in ekonomiska medel som finansierar olagliga verksamheter.

För drygt ett år sedan framkom uppgifter om att riktlinjerna i Skatteverkets arbetssätt förändrades på ett sätt som tydligt försämrade deras förutsättningar att utreda bland annat misstänkta terrorfinansiärer och andra kriminella. De nya riktlinjerna, som beskrevs bland annat i dokumentet Metodstödet för fördjupade skrivbordsutredningar av fysiska personer avseende oredovisade inkomster, medförde att myndigheten fick bevisbördan för att klargöra huruvida exempelvis kontantinsättningar som ges till bland annat kriminella nätverk ska beskattas eller ej. Detta medför att de som granskas kan avstå från att förklara var insättningar till dem kommer från, och de kan därmed undgå att beskattas. Detta arbetssätt innebär att det blir betydligt svårare att komma åt och tydligt granska kriminella som i värsta fall kan finansiera extremister och terrorister.

Polisen kallade ställningstagandet för mycket olyckligt i medier när förändringen uppmärksammades. Skatteverket uppgav att det innebar att man granskar 10–20 procent av den andel personer som granskades innan.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Har ministern vidtagit några åtgärder för att ändra den här ordningen, eller ska ministern göra det, så att Skatteverket återfår bättre möjligheter att granska svarta pengar, eller hur avser ministern annars att säkerställa att Skatteverket har goda möjligheter att på ett fullgott och effektivt sätt granska kriminellas pengar?