Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Organisationskraven för miljöorganisationers talerätt

Skriftlig fråga 2018/19:508 av Runar Filper (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-04
Överlämnad
2019-04-08
Anmäld
2019-04-09
Svarsdatum
2019-04-17
Sista svarsdatum
2019-04-17
Besvarad
2019-04-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Organisationskraven för miljöorganisationers talerätt(pdf, 88 KB)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

Enligt 16 kap. § 13 miljöbalken ges ideella föreningar, om de uppfyller lagens kriterier, rätt att överklaga vissa domar och beslut kopplade till miljöbalken. Dessa föreningar är vanligtvis ideologiskt burna och kan ha som uttalat mål att konsekvent motverka jakt. Därför är lagen problematisk i sin utformning och påverkar i allra högsta grad möjligheterna att bedriva en sund viltvård.

Det har visat sig att organisationskraven varit högst bristfälliga då vissa föreningar varken har haft bärande medlemslistor eller verksamhetsberättelser. Till och med Facebookgrupper har ansetts uppfylla kraven för att få överklaga myndighetsbeslut.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

Tänker ministern se över och utreda konsekvenserna av denna lagstiftning och återkomma med förslag om hur organisationskraven, lagstiftning och tillämpning kan förbättras?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:508 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)



M2019/

00886/Me

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:508 av Runar Filper (SD)
Organisationskraven för miljöorganisationers talerätt


Runar Filper har frågat mig om jag tänker se över och utreda konsekvenserna av lagstiftningen om miljöorganisationers talerätt enligt miljöbalken och återkomma med förslag om hur organisationskraven, lagstift-
ning och tillämpning kan förbättras.

Sverige är sedan 2005 part till konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning
i miljöfrågor, den s.k. Århuskonventionen. Konventionen är också en del
av EU:s rättsordning.

Syftet med konventionen är att ge var och en möjlighet att bidra till att skydda nuvarande och framtida generationers rätt att leva i en god och hälsosam miljö. Konventionen innehåller bl.a. bestämmelser som ger den berörda allmänheten tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Sverige är skyldig att följa konventionen.

Myndigheter och domstolar avgör i varje enskilt fall om ett överklagande
ska tas upp till prövning. Den praxis som utbildats i svenska domstolar när det gäller de krav som uppställs på miljöorganisationer är en följd av EU-domstolens praxis och syftar till att garantera miljöorganisationer rätt till överprövning i enlighet med Århuskonventionen. Regeringen avser inte nu se över lagstiftningen om miljöorganisationers klagorätt.

Stockholm den 17 april 2019


Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.