Till innehåll på sidan

Överenskommelser om större samlade exploateringar

Skriftlig fråga 2021/22:1271 av Marlene Burwick (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-03-15
Överlämnad
2022-03-15
Anmäld
2022-03-16
Svarsdatum
2022-03-23
Sista svarsdatum
2022-03-23
Besvarad
2022-03-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Johan Danielsson (S)

 

Uppsala kommun, Knivsta kommun, Region Uppsala och staten ingick fyrspårsavtalet 2018. Undertecknare från regeringen var dåvarande bostadsminister Peter Eriksson. Syftet med avtalet var att investeringar i järnväg, bostäder, arbetsplatser och kollektivtrafik skulle ske samtidigt. Med en tydlig tidplan fick alla parter hållpunkter att förhålla sig till.

Utifrån avtalet har kommunerna lagt stora resurser på att planera för nya bostäder, arbetsplatser och ny kollektivtrafik. Trots att kommunens resurser behövs till mycket har fyrspårsavtalet prioriterats. Beslut har fattats och markköp har genomförts.

Trafikverket presenterade i december 2021 förslag till nationell plan som bara innehåller pengar för att fortsätta att planera utbyggnaden och inga pengar till den faktiska utbyggnaden av järnvägen. Det förutsätter att alla pengar till utbyggnaden kommer i nästa nationella plan, år 2026. Det är året innan fyrspåret ska börja byggas. I praktiken innebär Trafikverkets besked att fyrspåret skjuts flera år på framtiden.

Länsstyrelserna i Gävleborg, Stockholm och Uppsala har lämnat en rapport: Uppdrag (Fi 2020/03957) att följa upp efterlevnaden av överenskommelser om större samlade exploateringar. De skriver i rapporten bland annat:

Länsstyrelserna noterar att Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportinfrastruktur 2022–2033 synes av förbiseende (?) helt sakna en redovisning av överenskommelserna. Det sätt som förslaget till finansiering nu är utformat på innebär att staten inte lever upp till sina åtaganden i avtalen. Kritiska delar i Trafikverkets förslag är den låga finansieringen av Ostkustbanan under planperioden samt oklarheter kring de för kommunerna tidskritiska trafikplatserna till E4:an som måste komma på plats för att deras utbyggnadsåtaganden ska vara möjliga att efterleva.

För Uppsala län berörs avtalen med Uppsala respektive Knivsta kommuner samt region Uppsala. Dessutom nämns överhuvudtaget inte trafikplats E4 Alsike/Bergsbrunna.

Om tidsplanen skjuts upp riskeras hela fyrspårsavtalet. Att i Uppsala planera 33 000 bostäder har krävt mod, och lokalpolitikerna har motiverat utvecklingen gentemot Uppsalaborna med statens investeringar i järnvägen. Regeringen meddelade att fyrspåret skulle bli av vid ett regeringssammanträde på Uppsala slott den 30 maj 2018. Nu behövs återigen tydliga politiska signaler om vikten av att leva upp till avtalet.

Fyrspårsavtalet handlar om att råda bot på bostadsbristen. Bostadsbristen är fortfarande ett faktum. Uppsala behöver bostäder. Huvudstadsregionen behöver bostäder. Ska den här delen av Sverige fortsätta utvecklas behövs fler bostäder och tåg som går att lita på.

Min fråga till statsrådet Johan Danielsson är:

 

Hur ämnar statsrådet arbeta vidare med denna för Sverige så viktiga fråga?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1271 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I2022/00677 , I2022/00690 Infrastrukturdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1271 av Marlene Burwick (S)
Överenskommelser om större samlade exploateringar och fråga 2021/22:1285 av Catarina Deremar (C) Ingångna avtal på infrastrukturområdet

Marlene Burwick har frågat bostadsministern hur han ämnar arbeta vidare med överenskommelsen mellan Uppsala kommun, Knivsta kommun, Region Uppsala och staten. Catarina Deremar har frågat mig om regeringen kommer att stå fast vid sina ingångna avtal.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan från Marlene Burwick. Jag väljer att besvara de två frågorna i ett sammanhang.

Bakgrunden till avtalet var att regeringen november 2016 beslutade att uppdra åt en samordnare att identifiera en eller flera kommuner där det finns framtagna planer på samlade exploateringar för en större mängd bostäder, men där planerna av något skäl inte kan genomföras. I samordnarens uppdrag ingick också att identifiera områden som inte finns med i befintliga planer, men där det på längre sikt finns möjlighet till helt nya större bostadsexploateringar.

Samordnaren ingick överenskommelser med fyra kommuner och två regioner avseende större bostadsexploateringar och planberedskap.

Regeringen har vidare uppdragit åt Länsstyrelsen i Uppsala län att samordna uppföljningen av överenskommelserna med Uppsala kommun, Knivsta kommun, Gävle kommun, Region Uppsala och Region Gävleborg.

Förra året presenterade regeringen en infrastrukturproposition (prop. 2020/21:151) med den största ekonomiska ramen någonsin för åtgärder i transportinfrastrukturen. Riksdagen fattade sedan beslut i enlighet med regeringens förslag. Sammanlagt beräknas ramen uppgå till 881 miljarder kronor under den kommande planperioden 2022–2033. Jag kan konstatera att Trafikverket aldrig tidigare haft så mycket pengar till transportinfrastrukturen.

Regeringen mottog nyligen Trafikverkets förslag till nationell plan för 2022–2033. Hur den slutliga planen kommer att se ut planerar regeringen att fatta beslut om under våren 2022.

Stockholm den 23 mars 2022

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.