Övergången till standardtid

Skriftlig fråga 2020/21:2344 av Jimmy Ståhl (SD)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Natten mellan den 27 och den 28 mars ställdes klockorna om till sommartid, och det kanske för sista gången. Inom EU pågår diskussioner om huruvida sommartidsomställningen ska avskaffas och fasta tider införas i hela EU. Planen, som det ser ut just nu, är att skrota växlingen mellan sommartid och vintertid. Skräckscenariot är dock om olika länder i EU väljer olika standardtider så att det uppstår ett lapptäcke av olika tidszoner även mellan de länder som hittills följt samma indelning. Vi har diskuterat denna fråga flitigt i trafikutskottet, om för- och nackdelar med sommar- respektive normaltid som en fast standardtid, inte minst utifrån ett hälsoperspektiv och jordbruksnäringen.

De nordiska länderna är varandras främsta handelspartner, och en betydande arbetspendling sker över gränserna. Olika ställningstaganden om en kommande standardtid i de olika nordiska länderna skulle kunna få betydande negativa effekter, inte minst i gränsområdena. Även färjetrafiken mellan Sverige och Finland, via Åland, skulle drabbas särskilt hårt om Sverige och Finland skulle välja olikt, så att tidsskillnaden mellan länderna växer, från dagens en timme till två timmar. Snarare skulle ett närmande kunna erbjuda stora fördelar för samhandeln mellan länderna.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Vad avser regeringen att göra för att säkerställa att ett eventuellt slopande av tidsomställningen inte innebär att Sverige och våra närmaste grannar väljer olika tidszoner som sin standardtid, med de negativa konsekvenser detta skulle få för handeln och arbetspendlingen över gränserna?