överlikviditetsbeskattning i företag
Skriftlig fråga 2001/02:1192 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-21
- Anmäld
- 2002-05-28
- Besvarad
- 2002-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1192
av Maria Larsson (kd) till finansminister Bosse Ringholm om överlikviditetsbeskattning i företagTillgångar som innehas i kapitalplaceringssyfte ska tas upp till beskattning även om de ägs av ett företag, om de ej kan anses tillhöra näringsverksamheten. Detta framgår av lagrummet 3 § SFL samt 14 § SFL.
Innebörden av detta blir att företagaren förmögenhetsbeskattas för kapital som finns i bolaget om kapitalet inte anses nödvändigt för rörelsen. Att bygga upp riskkapital i bolaget för framtida användning motarbetas således och i stället gynnas ett högre personligt uttag av vinst i rörelsen.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Bosse Ringholm:
Avser finansministern att vidta några åtgärder för att förändra dagens regelverk vad beträffar överlikviditetsbeskattning i företag?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1192 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:1192 om överlikviditetsbeskattning i företag
Finansminister Bosse Ringholm
Maria Larsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förändra regelverket beträffande förmögenhetsbeskattningen av s.k. överlikviditet i företag.
Vid beräkning av skattepliktig förmögenhet ska icke marknadsnoterade aktier tas upp som tillgång. Vid värderingen av sådana aktier beaktas dock tillgångar och skulder i bolaget i den omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren. Det innebär att man vid värderingen av aktierna endast ska beakta sådana tillgångar som är skattepliktiga enligt förmögenhetsskattelagen. Arbetande kapital, dvs. företagstillgångar hänförliga till rörelse och jordbruk, är inte skattepliktigt och undantas därför vid värderingen. Det betyder alltså att aktieägaren inte beskattas för det arbetande kapitalet.
Tillgångar i kapitalförvaltning är däremot skattepliktiga enligt förmögenhetsskattelagen och beaktas således vid värderingen av aktierna. Om så inte vore fallet skulle en ägare kunna uppnå skattefrihet genom att lägga in förvaltningen i ett bolag. Tillgångar i form av aktier och andra värdepapper skulle därmed kunna försvinna som underlag för förmögenhetsbeskattningen.
Det bör tilläggas att tillgångar i form av pengar, aktier och andra värdepapper många gånger ingår i vad som kan betraktas som normal likviditet i det aktuella företaget. Hur gränsen ska dras får bedömas från fall till fall och då måste sådana omständigheter som t.ex. vilken typ av verksamhet det är fråga om, omsättningens storlek och liknande vägas in.
Det finns alltså goda skäl för att vid förmögenhetsbeskattningen upprätthålla en gräns mellan arbetande kapital och kapitalförvaltning. För närvarande är jag därför inte beredd att föreslå några ändringar av gällande rätt. Till sist vill jag nämna att regeringen inom kort kommer att tillsätta en utredning som ska se över reglerna om förmögenhetsbeskattningen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.