Överskottsmålet
Skriftlig fråga 2013/14:264 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-19
- Anmäld
- 2013-12-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2014-01-15
- Svar anmält
- 2014-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 december
Fråga
2013/14:264 Överskottsmålet
av Peter Persson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Juletiden har varit svår för finansministern. Först har Ekonomistyrningsverket pekat på en galopperande skuldsättning och att Sverige nu har det största underskottet i statsbudgeten sedan överskottsmålet infördes år 2000. Nu kommer Riksrevisionen också med en annan svidande kritik. Riksrevisionen har granskat de samhällsekonomiska prognoserna i budgetpropositionen för 2014. Granskningen visar att regeringens uppskattning av den egna politikens effekter på ekonomins utveckling är betydligt ljusare än andra jämförbara bedömningar.
Vidare är regeringens redovisning i budgetpropositionen inte tillräckligt transparent så att grunderna för finanspolitiken framgår tydligt. Av redovisningen i budgetpropositionen framgår det inte tydligt om regeringen anser att överskottsmålet är uppnått eller inte. Enligt budgetlagen ska regeringen två gånger per år redovisa inför riksdagen hur överskottsmålet har nåtts och kommer att nås.
Avser finansministern att följa budgetlagen och i vårpropositionen redovisa om överskottsmålet uppnåtts eller inte?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:264 besvarad av Finansminister Anders Borg
den 15 januari
Svar på fråga
2013/14:264 Överskottsmålet
Finansminister Anders Borg
Peter Persson har frågat mig om jag avser att följa budgetlagen och i vårpropositionen redovisa om överskottsmålet uppnåtts eller inte.
Överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket följs upp två gånger per år i samband med vårpropositionen och budgetpropositionen.
Att överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel innebär att det finansiella sparandet i offentlig sektor bör ligga under målnivån på 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är lågt. Om sparandet inte anpassas efter konjunkturläget riskerar finanspolitiken att bidra till konjunktursvängningar, i stället för att som nu motverka dem. Finanspolitiken för 2014 bör därför, inom ramen för överskottsmålet och utgiftstaket, stödja den ekonomiska återhämtningen och bl.a. förhindra att arbetslösheten biter sig fast.
I skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) har regeringen lagt fast ett antal principer för hur en aktiv stabiliseringspolitik bör bedrivas för att vara förenlig med överskottsmålet. Takten i återgången till 1 procent bör, i enlighet med ramverket, anpassas efter läget på arbetsmarknaden och utvecklingen av resursutnyttjandet. Förutsatt att förtroende finns för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet bör finanspolitiken inte vara åtstramande så länge arbetslösheten är hög och resursutnyttjandet är lågt. Återgången till överskott ska ske i takt med att resursutnyttjandet normaliseras och läget på arbetsmarknaden förbättras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.