Översyn av rätten till målsägarbiträde
Skriftlig fråga 2020/21:2940 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-21
- Överlämnad
- 2021-05-24
- Anmäld
- 2021-05-25
- Svarsdatum
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-02
- Besvarad
- 2021-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den som utsatts för till exempel grov kvinnofridskränkning, sexualbrott, misshandel med mera har rätt till ett målsägandebiträde.
År 2018 ändrades reglerna gällande målsägandebiträden i allmän domstol, vilket innebar att förordnandet av målsägandebiträde gäller till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut.
Ett målsägandebiträde kan förordnas även i hovrätten om det anses finnas behov av det, men det sker inte automatiskt utan prövas i varje enskilt fall.
Från flera olika håll har det lyfts fram att denna ändring inneburit stora nackdelar för brottsoffret, då många blivit nekade att få ha kvar målsägandebiträdet även i hovrättsprocessen.
När målsägandebiträde inte finns är tanken att åklagaren ska gå in och företräda målsäganden. Men detta blir fel, då målsägandebiträdets uppgift även är att stötta och ta hand om målsäganden, något som inte är åklagarens uppgift.
En stor nackdel som lyfts fram är att behovet av att få information från hovrätten inte tillgodoses. Det kan till exempel gälla om hovrätten beslutar att släppa den åtalade från häktet. Detta är information som är mycket viktig för brottsoffret att få.
När brottsoffret inte längre har målsägandebiträde i hovrätten är det ingen som ansvarar för denna typ av information, och då ökar risken att brottsoffret utsätts för nytt våldsbrott.
Med tanke på den senaste tidens grova våldsbrott mot kvinnor är det mycket viktigt att komma till rätta med detta och se till att brottsoffer får det stöd och den hjälp de behöver.
Vi moderater har föreslagit en utvärdering av den förändring som gjordes 2018 för att se hur den har fallit ut och vilka konsekvenser det har blivit. Justitieutskottet biföll motionen, och ett tillkännagivande beslutades om detta.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:
Avser ministern att tillsätta en utvärdering gällande rätten till målsägandebiträde, och när i så fall?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2940 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2940 Översyn av rätten till målsägandebiträde
Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att tillsätta en utvärdering gällande rätten till målsägandebiträde och i så fall när.
Det är viktigt att brottsoffer får det stöd och den hjälp i rättsprocessen som de behöver. Regeringen har därför tagit flera steg för att stärka stödet till brottsoffer. Kraven på målsägandebiträdens kunskaper och erfarenheter har skärpts. Brottsoffret ska kunna räkna med att den som är utsedd till målsägandebiträde normalt sett också är den som faktiskt företräder honom eller henne i processen. Det är därför inte längre möjligt för ett målsägandebiträde att lämna uppdraget vidare till kollegor utan att rätten har godkänt det. När det gäller sexualbrott har det förtydligats att ett målsägandebiträde ska förordnas så snart en förundersökning har inletts eftersom det är viktigt att stödet kommer tidigt i processen.
I hovrätten är huvudregeln sedan drygt tio år tillbaka att rätten tar del av inspelade förhör från tingsrätten. Nya förhör hålls sällan och det är ovanligt att målsäganden är på plats. Behovet av målsägandebiträde i hovrätten har därmed minskat. Med stöd av bland andra Moderaterna har riksdagen därför beslutat att ett målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt ska kvarstå i hovrätten. Ett målsägandebiträde ska dock alltid förordnas om det finns behov av det. Oavsett om det finns ett målsägandebiträde har målsäganden rätt till information om processen. Till exempel ansvarar åklagaren för att, om det behövs, informera målsäganden om att hovrätten har beslutat att en person ska släppas från häktet.
Riksdagen har den 19 maj 2021 tillkännagett att regeringen bör göra en utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Stockholm den 2 juni 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.