Övervåld från poliser

Skriftlig fråga 2020/21:2798 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-07
Överlämnad
2021-05-10
Anmäld
2021-05-18
Svarsdatum
2021-05-19
Sista svarsdatum
2021-05-19
Besvarad
2021-05-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Sverige har en poliskår att vara stolt över. Svenska poliser är professionella, välutbildade och hårt arbetande. Jag förstår att det bitvis är en svår miljö att jobba i för en polis i Järva med de problem vi har med brottslighet. Många Järvabor känner någon som blivit drabbad av dödligt våld, och alla förstår att polisen står i främsta linjen för att motverka våldet. Men det är också en balansgång mellan övervåld vid polisens ingripanden och allmänhetens förtroende. Det är självklart aldrig acceptabelt att övervåld används.

För första gången på väldigt länge känns det som att vi är på väg att knäcka gängbrottsligheten. De hårdare lagarna mot våldet, ett bättre förebyggande arbete och polisens riktade insatser ger resultat. För oss som bor i Järva är det en lättnad.

Men det finns också en känsla av polisen ingriper alldeles för hårt. Nu senast visar en film hur en man ligger ned och upprepade gånger blir slagen av poliser med batong. I området cirkulerar flera historier om personer som drabbats av polisens övervåld. Få träder fram med sina historier för man känner att det inte gör någon skillnad. En sådan maktlöshet tenderar att skapa ett samhällsförakt.

Verkligheten i många av Sveriges förorter är inte svart eller vit utan snarare en chock av många olika intryck. Det är ofta en hård attityd, inte minst på sociala medier, där folk utgår från att om man kommer från förorten är man är skyldig tills motsatsen är bevisad.

I den här kontexten är det så oerhört viktigt att samhället bygger förtroende till medborgarna. Folk behöver kunna lita på att polisen, socialtjänsten och skolan är där för deras skull, är där för att hjälpa och är där för att skapa trygghet. Varje historia av övervåld skapar en klyfta mellan folket och myndigheter. Det här är ju så otroligt förtroendeskadligt för idén om ett samhälle som håller ihop.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit för att minska risken för övervåld vid polisens insatser, och vilka ytterligare åtgärder planerar statsrådet att vidta? ​

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2798 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/01890 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2798 av Anders Österberg (S)
Övervåld från poliser

Anders Österberg har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att minska risken för övervåld vid polisens insatser, och vilka ytterligare åtgärder jag planerar att vidta.

Låt mig inledningsvis understryka att Polismyndigheten har ett brett och viktigt uppdrag som rör såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande arbete. Polisen ska, liksom andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter, i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Detta är helt grundläggande och följer av regeringsformen.

Arbetet som polis kräver kunskap och kompetens inom många olika områden. I antagningsprocessen till polisutbildningen genomförs psykologiska, medicinska och fysiska tester som ligger till grund för bedömning av de sökandes lämplighet för polisyrket. Antagningen till polisutbildningen har under de senaste åren mer än fördubblats men jag vill betona att de höga antagningskraven ligger fast. Under polisutbildningen genomförs det löpande bedömningar av lämpligheten för att anställas som polis. Frågeställningar om mänskliga rättigheter, etik, värdegrund och bemötande är integrerade under hela utbildningstiden för att medvetandegöra normer och värderingar. Till detta kommer att under den sex månader långa aspiranttjänstgöringen bedöms polisstudentens lämplighet, bland annat i kontakten med enskilda och allmänheten. En polisstudent som inte bedöms lämplig kan avskiljas från utbildningen.

Polismyndighetens arbete för att eliminera förekomsten av olika felbeteenden hos personalen fortsätter också efter avslutad grundutbildning och innehåller bland annat kontinuerlig vidareutbildning och systematisk utveckling av ledarskapet på alla nivåer. Polisen har utvecklat en generell polismetodik som går ut på att förebygga konfrontationer och våld, vid vissa situationer kan dock polisen behöva ingripa fysiskt. Alla poliser utbildas och tränas för att hantera svåra situationer rättssäkert och proportionerligt.

Det finns klarlagda rutiner för hur Polismyndigheten ska hantera situationer där poliser kan ha begått fel i tjänsteutövningen. Så fort något tyder på felagerande på något sätt är rutinen att upprätta en anmälan till Avdelningen för särskilda utredningar. Avdelningen för särskilda utredningar är en fristående och oberoende avdelning inom Polismyndigheten med ansvar att utreda misstänkta brott som polisanställda kan ha gjort sig skyldiga till. Utredningarna leds av en särskild åklagare vid Åklagarmyndigheten. När det gäller den händelse i Järva som frågeställaren nämner pågår utredningen och därför kommenterar jag inte detta.

Undersökningar visar år efter år att allmänheten har ett högt förtroende för polisen. Det är bra och nödvändigt. Förtroende för polisen och att förtroende upprätthålls är viktigt både för det brottsbekämpande och det brottsförebyggande arbetet. Polisen och våra kontroll- och tillsynsfunktioner utgör en central del av vårt rättssamhälle. Jag har fullt förtroende för att de tuffa antagningskraven till polisutbildningen och den löpande bedömning som görs under såväl utbildningen som under hela karriären, på ett effektivt sätt bidrar till att våra poliser står upp för demokratiska värderingar och behandlar alla lika. Jag kommer även fortsättningsvis följa denna fråga noga.

Stockholm den 19 maj 2021

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.