Parkerandes rättssäkerhet
Skriftlig fråga 2010/11:68 av Gustafsson, Lars (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-12
- Anmäld
- 2010-11-16
- Besvarad
- 2010-11-16
- Svar anmält
- 2010-11-16
- Besvarad
- 2010-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 november
Fråga
2010/11:68 Parkerandes rättssäkerhet
av Lars Gustafsson (KD)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Alltsedan lagen om kontrollavgift vid felparkering (1984:314) infördes har en lukrativ marknad för privata parkeringsbolag skapats där den enskilde i ökande grad hamnat i kläm. Parkeringsbolagen behöver inget tillstånd för sin verksamhet och saknar tillsynsinstans annat än den branschorganisation de själva skapat och driver. I det ovan hänförda lagrummet ges parkeringsbolagen frihet att ta ut kontrollavgift för olovlig parkering utom när det blir uppenbart oskäligt (10 §). Den juridiska formuleringens generösa mandat för parkeringsbolagen har gett dem en ojämlik fördel gentemot den parkerande, men också gett upphov till en rad bisarra fall av uppenbart felaktiga avgiftsbeläggningar.
Det förekommer att parkeringsbolaget saknar ersättning eller till och med betalar markägaren för att bevaka ett område. Bolagets intäktskälla blir därmed enbart avgiftsbeläggning.
För den enskilde som drabbats av en oseriös parkeringsavgift är utsikterna att vinna i tingsrätten små då rätten i regel tillmäter parkeringsvakten större trovärdighet. De juridiska kostnaderna överstiger dessutom vida den maximalt möjliga kostnadsersättningen.
I avsaknad av en oberoende tillsynsinstans och tillståndsplikt har ett osunt förhållande utvecklats där parkerande bilister på bristfälliga grunder hellre betalar än driver rättslig process för stora kostnader.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:68 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Svar på fråga
2010/11:68 Parkerandes rättssäkerhet
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Lars Gustafsson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen rörande avgifter vid olovlig parkering på privat mark eller tomtmark.
Lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering ger markägare en möjlighet att avgiftsbelägga parkering som sker olovligen på privat mark. En sådan kontrollavgift får tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen ska utföras med vägmärken och i övrigt i enlighet med de särskilda föreskrifter som återfinns i TSVFS 1984:32, Regler om utmärkning enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Den som avser att parkera på privat mark ska således enkelt kunna se och förstå var och på vilka villkor parkering kan ske. Den som ändå parkerar i strid med bestämmelserna riskerar att drabbas av en kontrollavgift.
Markägaren svarar själv för tillsynen av parkeringen men kan naturligtvis uppdra åt ett företag att utföra själva övervakningen. Villkoren för uppdraget sker genom en överenskommelse mellan de båda parterna. För en markägare med mark av ringa omfång, exempelvis en bostadsrättsförening, kan detta vara ett sätt att minimera kostnaderna för parkeringsbevakningen. Överenskommelser sker inom ramen för en fri näringsverksamhet. Frågor rörande oseriösa företag hanteras inom andra regelverk. Någon särskild tillsynsmyndighet för parkeringsbolag torde inte behövas.
Lars Gustafsson gör gällande att en enskild har svårt att vinna mål som rör felaktiga avgiftsbeläggningar och att Sveriges tingsrätter i regel tillmäter en parkeringsvakt större trovärdighet än den enskilde. Hur tingsrätterna sköter rättskipningen och hur man värderar bevisning är inte en sak som jag, som minister, kan blanda mig i.
Jag avser inte att vidta några förändringar beträffande denna lagstiftning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.