Pensionsavtal i statliga bolag
Skriftlig fråga 2005/06:1488 av Grönlund Krantz, Anna (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-27
- Anmäld
- 2006-04-27
- Besvarad
- 2006-05-04
- Svar anmält
- 2006-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 april
Fråga 2005/06:1488 av Anna Grönlund Krantz (fp) till näringsminister Thomas Östros (s)
Pensionsavtal i statliga bolag
Pensionsavtalen i statliga bolag är en omdiskuterad fråga. Trots detta har det varit förvånansvärt tyst från Näringsdepartementet. I mitt hemlän Norrbotten är fokus stort på den pension som LKAB:s nuvarande vd beräknas erhålla.
För LKAB:s del beräknas pensionsavtalet enbart för bolagets nuvarande vd kosta staten 80 miljoner. Avtalet är tecknat 2001 med de regler som då fanns. Efter det har nya regler införts som innebär att den här typen av avtal inte är möjliga att teckna.
Tisdagen den 25 april hade LKAB årsstämma och då offentliggjordes styrelsens beslut - avtalet med vd:n Ivert omförhandlas inte. Många norrbottningar är upprörda över styrelsens agerande. Varför tecknas den här typen av avtal och vari finns rättvisan att statliga medel ska gå till vidlyftiga pensionsavtal?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att komma till rätta med problemet att den här typen av avtal tecknas och att statliga medel går till vidlyftiga pensionsavtal.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1488 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1488 om pensionsavtal i statliga bolag
Näringsminister Thomas Östros
Anna Grönlund Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att inte vidlyftiga pensionsavtal tecknas till verkställande direktörer i statliga bolag. Frågan är ställd mot bakgrund av det avtal som tecknades med LKAB:s vd år 2001.
Regeringen bedriver en bolagsstyrning som syftar till en enhetlig förvaltning med god insyn. Inom ramen för det arbetet har regeringen arbetat aktivt med frågor runt ersättningar till de ledande befattningshavarna. Regeringen har bland annat givit ut riktlinjer inom detta område 1996, 1999 och nu senast 2003.
Regeringens riktlinjer beslutades den 9 oktober 2003 för att förtydliga ägarens syn på anställningsvillkor och incitamentsprogram. Riktlinjerna säger bland annat att löner och övriga förmåner till personer i företagsledningen i statliga företag ska vara konkurrenskraftiga men inte löneledande i förhållande till jämförbara företag. Vidare säger riktlinjerna att pensionsvillkoren ska ses som en del av de samlade anställningsvillkoren. Regeringen förordar avgiftsbestämda pensionslösningar där avgiften inte bör överstiga 30 % av den fasta lönen.
År 2005 beslutade regeringen att de statligt helägda företagen även ska följa Svensk kod för bolagsstyrning. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen på ordinarie bolagsstämma presentera förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen för godkännande av bolagsstämman. Det är dock styrelsens uppgift att besluta om vd:s anställningsvillkor i det enskilda fallet.
Gamla avtal som tecknats före 2003 då de gällande riktlinjerna rörande anställningsvillkor antogs följer inte alltid dessa riktlinjer. Regeringen anser att styrelserna i de statliga företagen ska försöka omförhandla sådana avtal om styrelsen bedömer att det kan ske på rimliga villkor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.