Personer som är säkerhetshot

Skriftlig fråga 2020/21:1541 av Ellen Juntti (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-28
Överlämnad
2021-01-29
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Under våren 2019 grep Säkerhetspolisen sex imamer och predikanter som bedömdes vara ett hot mot Sveriges säkerhet. Dessa sattes i förvar, och senare beslutade Migrationsverket och regeringen att samtliga dessa personer skulle utvisas.

Verkställighetshinder konstaterades, och dessa personer släpptes på fri fot trots att de bedömdes som säkerhetshot mot Sverige.

Det har snart gått två år och dessa personer är fortfarande i Sverige, på fri fot. En av dessa personer framträdde nyligen i medier. Han hade flyttat från Umeå till Malmö med motiveringen att han trivdes bättre i Malmö. Det är provocerande att personer som Säkerhetspolisen bedömt som säkerhetshot mot Sverige kan flytta runt som de behagar.

I dessa fall rör det sig bland annat om Egypten och Irak. Det är oacceptabelt att Sverige inte kan verkställa utvisningsbeslut till dessa länder, då till exempel Danmark, Storbritannien och Frankrike kan göra detta.

Jag vill därför fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka generella åtgärder har statsrådet vidtagit under dessa snart två år för att det ska gå att utvisa personer som utgör säkerhetshot?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1541 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju202 1/ 00391 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1541 av Ellen Juntti (M) Personer som är säkerhetshot

Ellen Juntti har frågat mig vilka generella åtgärder jag har vidtagit för att det ska gå att verkställa de utvisningsbeslut som för snart två år sedan fattades enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

Regeringen arbetar med att undanröja de verkställighetshinder som finns i de utvisningsärenden där regeringen under hösten 2019 beslutade att avslå överklaganden av Migrationsverkets beslut. Eftersom det rör sig om enskilda ärenden är det direkt olämpligt för mig att kommentera vilka åtgärder som har vidtagits eller som kommer att vidtas för att verkställa utvisningsbesluten.

Arbetet i övrigt inom Regeringskansliet för att möta de hot som Sverige står inför intensifieras dock nu. Det bereds bland annat ett förslag till en ny lag som ska ersätta lagen om särskild utlänningskontroll. I den utredning som ligger till grund för arbetet föreslås bland annat att en utlänning ska kunna utvisas om han eller hon kan antas komma att göra sig skyldig till vissa straffbelagda gärningar. Enligt förslaget ska alltså kravet för att utvisa någon på denna grund sänkas. Utredningen föreslår också en förändrad reglering när det gäller möjligheten att ta dessa personer i förvar. Bland annat föreslås att tiden för så kallat verkställighetsförvar förlängs. Vidare föreslås bland annat utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Förslagen som har lämnats av utredningen är i linje med vad Säkerhetspolisen har efterfrågat kring hur dessa individer ska hanteras. Det är därför angeläget att lagstiftningen nu ses över.

Stockholm den 10 februari 2021

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.