Plastpåseskatten

Skriftlig fråga 2020/21:53 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-15
Överlämnad
2020-09-16
Anmäld
2020-09-17
Svarsdatum
2020-09-23
Sista svarsdatum
2020-09-23
Besvarad
2020-09-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

I en tidigare skriftlig fråga (2019/20:1789) till statsrådet Per Bolund, som besvarades av finansminister Magdalena Andersson, undrade jag om regeringen avsåg att riva upp lagstiftningen om plastpåseskatten och låta den svenska miljöpolitiken slå in på en annan väg. Bakgrunden till min fråga var att felaktiga uppgifter och avsaknad av statistik och faktabelägg legat till grund för lagstiftningen om plastpåseskatten.

Finansministern svarade att skatten på plastbärkassar bygger på en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna och är en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges miljömål och EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar.

Nu, fyra månader senare, konstaterar enligt Fplus flera experter att skatten är ett praktfiasko. Miljöpåverkan har i stället ökat, och skatteintäkterna uteblivit, och nu råder dessutom brist på påsar.

Att betydligt färre väljer en plastbärkasse i livsmedelsbutiken nu när den kostar uppåt sju kronor kan först låta bra miljömässigt. Men eftersom så många i stället väljer en pappåse, eller en avfallspåse på rulle som allt fler har börjat använda, blir effekten tvärtom sämre för miljön, skriver Fplus.

Enligt Runar Brännlund, professor på Handelshögskolan vid Umeå universitet, har sedan skatten infördes försäljningen av beskattade plastbärkassar minskat med 70 procent inom Ica Sverige. Samtidigt har Icas försäljning av icke beskattade plastkassar, avfallspåsar på rulle, ökat med 60 procent och obeskattade papperspåsar med 60–70 procent. Han menar att det är en dålig skatt av många skäl. En aspekt är att de beskattade kassarna, som inte ens utgör ett miljöproblem, ersätts med produkter som är sämre ur miljösynpunkt.

Bärkassarna av förnybar eller återvunnen plast är dessutom mycket bättre än papperspåsar och bomullskassar. En pappkasse är 43 gånger mer miljöbelastande i sin livscykel, och en bomullspåse behöver användas 20 000 gånger för att komma ner i samma miljöbelastning som en engångsplastpåse.

Eftersom allt fler nu börjar använda sig av avfallspåsar i plast på rulle har de till och med börjat ta slut på många håll.

Enligt Fplus var skatteintäkterna dessutom långt ifrån de förväntade. Efter ett par månader har det gett 50 miljoner kronor medan regeringen räknar med att skatten ska ge två miljarder i intäkter i år.

Med tanke på att skatten slagit helt fel och miljöpåverkan i stället har ökat undrar jag om regeringen är beredd att tänka om?

Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, en branschorganisation för kemi-, plast- och materialföretag, säger till Fplus:

Skatten är orimlig! Den kopplar inte till någon klimateffekt och den minskar inte nedskräpningen för vi vet att få av dem hamnar i naturen. Vi hoppas nu verkligen att skatten ses över av politikerna. Den som gör fel måste kunna göra om och göra rätt.

Av denna anledning vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Är ministern beredd att nu avskaffa plastpåseskatten?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:53 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2020/ 03701/SE

Fi2020/03702/SE

Fi2020/03703/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2020/21:53 av Björn Söder (SD)
Plastpåseskatten

Svar på fråga 2020/21:54 av Lars Beckman (M)
Plastpåseskattens konsekvenser för föreningslivet

Svar på fråga 2020/21:55 av Åsa Coenraads (M)
Effekten av plastpåseskatt

Björn Söder har frågat mig om jag är beredd att avskaffa plastpåseskatten. Lars Beckman har frågat mig om konsekvenser för föreningslivet fanns med i konsekvensanalysen av skatten på plastbärkassar samt vad avser jag avser att vidta för åtgärder för att kompensera föreningslivet för de uteblivna intäkterna. Åsa Coenraads har frågat mig om jag avser att göra en konsekvensutredning av miljöeffekten av plastpåseskatten. Frågorna besvaras samlat i detta svar.

Skatten på plastbärkassar bygger på en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna och gäller från och med den 1 maj 2020. Skatten är en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges miljömål och EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. Enligt förpackningsdirektivet ska medlemsstaterna minska förbrukningen till maximalt 40 bärkassar per person och år till utgången av år 2025. I propositionen som innehöll förslaget om skatt på plastbärkassar (2019/20:47) ingick en sedvanlig konsekvensanalys.

En utgångspunkt för statens idrottspolitik är en stark och självständig idrottsrörelse, en folkrörelse som engagerar många och är en betydelsefull del i vår gemensamma välfärd. Statens stöd till idrotten uppgår till närmare två miljarder kronor årligen. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin har regeringen tillfört idrottsanslaget ytterligare en och en halv miljard för år 2020 i och med den tionde extra ändringsbudget som riksdagen nu har på sitt bord.

Stöd och sponsring av idrottsföreningar sker på många olika sätt. Om efterfrågan på just plastbärkassar minskar kommer säkerligen föreningsliv och butiker att hitta andra produkter och lösningar.

Stockholm den 23 september 2020

Magdalena Andersson

–

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.