polistransporter
Skriftlig fråga 2000/01:727 av Nisser, Per-Samuel (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-15
- Anmäld
- 2001-02-20
- Besvarad
- 2001-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:727
av Per-Samuel Nisser (m) till justitieminister Thomas Bodström om polistransporterI dag får polisen ofta transportera häktade till olika förrättningar vilket tar mycket tid. Det finns en transportcentral med häktespersonal som står för en del av transporterna. De finansieras genom häktesverksamheten och kriminalvården. När polisen sköter transporterna hamnar kostnaderna i polisens budget.
Polisen ges även skyldighet (när läkare så beslutat) att utföra s.k. handräckningstransporter av psykiskt sjuka som är på "rymmen". Dessa transporter belastar polisens ekonomi hårt och innebär att polispersonal inte arbetar operativt. Vi vet att många medborgare är oroade och det finns stark kritik på många håll att polisen inte klarar av sina uppgifter, beroende på bristande ekonomiska resurser.
Det är ur detta perspektiv inte rimligt att transportkostnaderna belastar polisens budget. Kostnaden bör tas ur den verksamhet som har ansvaret.
Vad avser statsrådet att göra för att de transporter som måste genomföras av polis inte finansieras genom polisens knappa budget?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:727 besvarad av
Svar på frågorna 2000/01:726 om poliser som arrestantvakter och 727 om polistransporter
Justitieminister Thomas Bodström
Per-Samuel Nisser har frågat vad jag ämnar göra för att klarlägga vem som har ansvar för att det finns arrestantvakter och vem som har ekonomiskt ansvar för verksamheten. Per-Samuel Nisser har också frågat mig vad jag avser att göra för att de transporter som måste genomföras av polis inte finansieras genom polisens budget. Frågorna ställs bl.a. mot bakgrund av en uppgift om att en polismyndighet av ekonomiska skäl tvingats säga upp ett avtal med ett bevakningsföretag om bevakning av intagna.
Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Polismyndigheterna ansvarar för sina arrestlokaler och för behandlingen av personer som förvaras där. Myndigheterna måste säkerställa att personalen i arrestavdelningarna har den kompetens som behövs för uppgiften. Polisväsendet har också det viktiga uppdraget att verka för en lämplig arbetsfördelning mellan poliser och annan personal. Rikspolisstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om förvaring av personer i polisarrest (RPSFS 2000:58, FAP 102-1).
Regeringen beslutade i december förra året att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av polisens arbetsuppgifter (Ju2000:17). Utredarens uppdrag är bl.a. att utreda och lämna förslag till ändringar som innebär att polisens verksamhet renodlas så att polisen i ökad utsträckning kan koncentrera sig på sin centrala funktion att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Det är naturligt att frågor om vem som bör ansvara för personer i arrest tas upp inom ramen för den utredningen.
Jag vill också nämna att det för närvarande pågår en översyn av lagen om omhändertagande av berusade personer. En av de frågor som behandlas där är frågan om vem som ska förvara en person som omhändertagits med stöd av den lagen.
När det gäller bl.a. transporter av häktade rekommenderade Riksrevisionsverket i sin rapport Effektivare kriminalvård @ en hinderanalys (RRV 1999:27) att den nuvarande kostnads- och ansvarsfördelningen mellan polisen och kriminalvården preciseras närmare. Behovet av en sådan översyn övervägs för närvarande inom Justitiedepartementet.
Beträffande polisens resurser vill jag avslutningsvis framhålla att regeringen noga följer polisväsendets verksamhet och resultat och avser att återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som erfordras för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.