Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

poströstning

Skriftlig fråga 2001/02:1168 av Värmby, Lennart (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-16
Anmäld
2002-05-21
Besvarad
2002-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 maj

Fråga 2001/02:1168

 av Lennart Värmby (v) till statsrådet Britta Lejon om poströstning

De senaste valen har valdeltagandet sjunkit. Som ett led i att motverka detta och underlätta för väljarna har poströstningen betytt mycket. En tredjedel poströstar numera. I år sammanfaller valet med en total omorganisation av Posten. Det betyder uppenbarligen problem.

Från början var det tänkt att kommunernas valnämnder skulle sköta poströstningen i årets val, men i sista stund ändrade regeringen detta.

I min egen hemkommun Växjö säger valnämndens ordförande att det kan bli katastrof. De tidigare postkontoren är nedlagda och de nya kassaservicekontoren är ofta för små. Det betyder att Posten får hyra in sig i tillfälliga lokaler för att väljarna ska kunna poströsta. På andra ställen inskränks öppettiderna.

På Postens bolagsstämma den 24 april tog jag upp frågan om Posten klarar sin uppgift och fick då en försäkran om detta. Nu när det börjar bli klart med lokaler och öppettider tyder mycket på motsatsen.

Min fråga till demokratiminister Britta Lejon är:

Vad tänker ministern att göra för att det ska bli lättare för fler att poströsta i årets val jämfört med förra, så att omläggningen inte riskerar att bidra till ett lägre valdeltagande?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1168 besvarad av

den 24 maj

Svar på fråga 2001/02:1168 om poströstning

Statsrådet Britta Lejon

Lennart Värmby har frågat mig vad jag tänker göra för att det ska bli lättare för fler att poströsta i årets val jämfört med förra, så att omläggningen inte riskerar att bidra till ett lägre valdeltagande.

En viktig del i en fungerande demokrati är ett enkelt och lättillgängligt valsystem, som väljarna känner förtroende för. Det svenska systemet har utformats mot denna bakgrund.

Röstning på något av postens serviceställen är ett sedan lång tid väl inarbetat sätt att rösta för de väljare som inte röstar i sin vallokal. Ansvaret för detta åvilar Valmyndigheten, som efter samråd med Posten AB bestämmer på vilka av bolagets serviceställen s.k. poströstning ska anordnas.

Omkring en tredjedel av all röstning sker genom poströstning. Denna form av röstning har således en mycket viktig plats i det svenska valsystemet. I propositionen Ändringar i vallagen, m.m. (prop. 2001/02:53) har regeringen gjort bedömningen att en ändring av denna ordning skulle kunna medföra negativa konsekvenser för väljarna, med ett minskat valdeltagande som följd. Riskerna är särskilt stora om en sådan förändring genomförs alltför nära inpå ett val.

Regeringen framhåller i propositionen att de förändringar som Posten AB för närvarande genomgår medför att förutsättningarna för poströstningen behöver ses över. Men till skillnad från utredningens förslag, som innebar att poströstningens roll i valsystemet skulle tonas ned kraftigt (SOU 2000:125), borde enligt regeringens mening motsatt väg väljas och de särskilda bestämmelserna i vallagen om röstning på postkontor behållas. Riksdagen har ställt sig bakom denna bedömning (bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147).

Posten AB genomgår för närvarande en förändringsprocess. Antalet traditionella postkontor kommer att minska och delvis ersättas med s.k. postcentra. I övrigt kommer lösningar med olika partner att väljas, t.ex. "Post i butik". I den mån Posten AB:s eller dess partners egna lokaler i vissa fall inte skulle räcka till, kan bolaget hyra lokaler för poströstning av t.ex. kommunerna.

De nya förutsättningar för förtidsröstningen som detta innebär medför att förberedelserna för poströstningen vid årets val bör följas med särskild uppmärksamhet. Regeringen har därför gett Valmyndigheten ett uppdrag med denna innebörd. Det framhålls i uppdraget att ambitionsnivån för förtidsröstningen ska vara densamma som vid tidigare val.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni i år. I en delredovisning den 28 februari har Valmyndigheten redogjort för sina kontakter hittills med Posten AB och kommunerna. Valmyndigheten säger sig inte ha några tvivel om att poströstningen kommer att genomföras på ett bra sätt. Vid ett möte med Valmyndigheten den 2 maj har jag också inhämtat ytterligare information om hur Postens och Valmyndighetens informationsinsatser avses genomföras för att på bästa sätt nå de röstberättigade om var och hur de kan poströsta. Bl.a. kommer ett 020-nummer att anges på röstkorten dit man kan ringa för att få information om vilka postkontor som tar emot poströster.

Vidare har regeringen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2001/02:100) föreslagit riksdagen en förstärkning av anslaget 46:1 Allmänna val för att täcka eventuella kostnadshöjningar i samband med förtidsröstningen i höstens val.

Dessa åtgärder ger goda förutsättningar för poströstningen i höstens val.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.