Prioriteringar hos polisen
Skriftlig fråga 2019/20:287 av Lars-Arne Staxäng (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-29
- Överlämnad
- 2019-10-29
- Anmäld
- 2019-11-05
- Svarsdatum
- 2019-11-06
- Sista svarsdatum
- 2019-11-06
- Besvarad
- 2019-11-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
De flesta människor känner stor frustration över att vissa människor och inte minst ungdomsgäng kan begå kriminella handlingar och brott mot både människor och egendom utan att detta beivras. Detta gäller inte minst stölder och bilbränder samt misshandelsfall som inte ger större skador.
Det är viktigt att öka polisens förmåga och vilja att utreda och klara upp även mängdbrottslighet och vardagskriminalitet, det vill säga vanligt förekommande brott. Det kan till exempel handla om stölder och inbrott. Av så kallade processtekniska skäl ges i dag möjlighet till förundersökningsbegränsning, vilket i praktiken är nedlagda brottsutredningar. Det har på många håll uppfattats som en skyldighet snarare än en möjlighet att förundersökningsbegränsa, vilket i vissa fall leder till att brottsutredningar läggs ned i onödan. Därför är det viktigt att följa upp detta regelverk och dess tillämpning.
Många inom polisen uppfattar att det finns en prioritering att avskriva det misstänkta brottet när straffvärdet ligger under tre månaders fängelse. När det gäller ungdomar som får det till ganska grov brottslighet innan detta sker.
Den så kallade New York-modellen där man beivrade all brottslighet var ju mycket framgångsrik och kallades ju för nolltolerans. Den gick ut på att om man ska beivra grov brottslighet framgångsrikt så måste man också beivra småbrottsligheten. Ovanstående prioritering står i starkt motsatsförhållande till nolltolerans.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa att brottslighet med lägre än tre månaders fängelse inte regelmässigt prioriteras bort i polisens arbete?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:287 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/
03544
/POL
Justitiedepartementet
I
nrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:287 av Lars-Arne Staxäng (M) Prioriteringar hos polisen
Lars-Arne Staxäng har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att brottslighet med lägre än tre månaders fängelse inte regelmässigt prioriteras bort i polisens arbete.
Att myndigheterna reagerar mot brott är en grundläggande förutsättning för att medborgarna ska ha förtroende för rättsstaten. En fundamental del av Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens uppdrag är att utreda brott och det är befäst i lag att förundersökning ska inledas så snart det finns skäl att anta att ett brott har begåtts. Sverige har också ett system med absolut åtalsplikt som innebär att åklagare är skyldiga att väcka åtal när en fällande dom kan förväntas. En effektiv brottsbekämpning förutsätter samtidigt att det finns utrymme att göra rimliga prioriteringar. Därför får, i undantagsfall, en förundersökning läggas ner och ett åtal underlåtas. En åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och brottet antecknas i belastningsregistret.
Om polis och åklagare använder sig av förundersökningsbegränsning handlar det oftast om att en och samma person är misstänkt för många brott och att straffet inte skulle påverkas nämnvärt av om man utreder ännu ett brott. Ett annat vanligt skäl för både åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning är att personen nyligen har dömts för annan brottslighet och att det tillkommande brottet inte skulle innebära att personen får ett längre straff. Möjligheten till förundersökningsbegränsning är således värdefull ur ett effektivitetsperspektiv om den tillämpas på ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Hur instrumentet används är en fråga för myndigheterna att besluta om.
För att ytterligare förbättra förutsättningarna för polisen har regeringen som ambition att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Från startdatumet på tillväxten den 1 januari 2016 till och med september 2019 har antalet polisanställda ökat med drygt 2 000.
Samtidigt som de brottsbekämpande insatserna förstärks behöver vi även prioritera det brottsförebyggande arbetet. Regeringen har för ändamålet tagit fram ett nationellt brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, som riktar sig till en bred målgrupp och där samverkan är en förutsättning för ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete på lokal nivå.
Jag och regeringen kommer även fortsättningsvis noga följa utvecklingen för att säkerställa att vidtagna åtgärder får avsedd effekt.
Stockholm den 6 november 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.