Prioriteringar i biståndsbudgeten
Skriftlig fråga 2015/16:262 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-05
- Överlämnad
- 2015-11-05
- Anmäld
- 2015-11-06
- Svarsdatum
- 2015-11-18
- Sista svarsdatum
- 2015-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har fått i uppdrag av Utrikesdepartementet att beräkna konsekvenserna av att samtliga verksamheter halveras. I den sammanställningen ingår bland annat att 50 000 barn blir utan skolgång, 8 000 färre barnmorskor utbildas och 156 000 barn går miste om behandling mot undernäring. På området rent vatten larmar Water Aid att en halvering av biståndet skulle leda till att 4,5 miljoner människor blir utan rent vatten och utlovade 4 miljoner människor inte får förbättrad sanitet.
Denna osthyvelsprincip, där alla verksamheter får samma minskning, är på många sätt orimlig. Det verkar som att en övergripande plan saknas, och de politiska prioriteringarna skjuts på framtiden. Att alla satsningar i biståndsbudgeten skulle vara precis lika viktiga förefaller osannolikt.
En snabbutredning som klarlägger var nedskärningarna gör minst skada bör inte uteslutas. Detta skulle också belysa vad avräkningar i biståndsbudgeten innebär på ett mer genomgripande plan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Vilka politiska prioriteringar gör statsrådet och regeringen för det utrikes biståndet när alltmer av biståndsbudgeten går till kostnader inom Sveriges gränser?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:262 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:262 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Prioriteringar i biståndsbudgeten
Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om vilka politiska prioriteringar som jag och regeringen gör för biståndet när alltmer av biståndsbudgeten går till kostnader inom Sveriges gränser.
Migrationsverkets prognoser visar på kraftigt ökat asylmottagande och väntas innebära mycket höga kostnader för migration och integration under innevarande och kommande år.
Samtliga departement ser nu över kostnadsläget och möjligheter till besparingar för budgetåret 2016 och framöver. Det gör även UD. Det syftar till att skapa beredskap för att kunna göra väl avvägda strategiska prioriteringar vid eventuella budgetförändringar för biståndet.
Den politiska inriktningen i budgetpropositionen för 2016 är vägledande för när eventuella ompriorteringar behöver göras och det är regeringen som tar ansvar för detta. Några beslut om nivåer eller hur eventuella ompriorteringar faller ut är ännu inte fattade. Det kräver en seriös och ansvarstagande bedömning. Den sammanställning som Sida har gjort över tänkbara scenarier har endast tjänat syftet att exemplifiera effekterna av stora avräkningar, och ska alltså inte ses som ett politiskt avstämt eller vägledande underlag.
Svenskt bistånd ligger idag i framkant och utgör ett centralt och strate-giskt verktyg för att lindra humanitära kriser i världen. Biståndet är också långsiktigt och bidrar till att bygga motståndskraft och kapacitet.
Sverige är med sitt brett förankrade 1-procentsmål en stor bistånds-givare och ett av fem länder i världen som lever upp till FN:s mål om biståndsvolym om minst 0,7 procent av BNI. EU-snittet är 0,42 procent. Sverige är den sjätte största givaren globalt i absoluta tal. Samtidigt är vi det land i EU som tar emot flest antal asylsökanden per capita.
Vad gäller avräkningar från biståndsramen som görs för att finansera bl.a. flyktingmottagning så har regeringen följt samma principer som den förra regeringen. Avräkningarna framgår tydligt i budgetpropositionen och de är naturligtvis i enlighet med OECD/DAC:s regelverk.
Stockholm den 16 november 2015
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.