Privattandvård utanför tandvårdsstöden

Skriftlig fråga 2023/24:927 av Anna Vikström (S)

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

I en intervju säger statsrådet att produktionen kopplad till det statliga tandvårdsstödet i privat tandvårdssektor sjunkit de senaste åren, att det inte har inte blivit färre tandläkare utan att det innebär att man gör något annat i stället och att ett av skälen skulle kunna vara att man ägnar sig mer åt skönhetsbehandlingar och botox-injektioner, och mindre åt tandvårdsverksamhet och att detta är otillfredsställande.

I Socialstyrelsens rapport om förutsättningar för en nationell modell för riskbedömning inom tandvården framgår att utöver samhällets åtagande för tandvård ges tandvård utanför de statliga och regionala tandvårdsstöden. Det är till största delen estetisk tandvård och annan estetisk behandling.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beräknar omfattningen av denna tandvård till mellan fem och sex miljarder kronor årligen och att den estetiska tandvården till övervägande del utförs av den privata tandvården.

Det framgår i rapporterna från TLV och Socialstyrelsen att det är brist på tandläkare och annan tandvårdspersonal och att personer i vissa delar av Sverige helt avstår tandvård. Samtidigt ser det ut som att privattandvård ägnar sig åt estetisk tandvård och annan estetisk behandling i stor ekonomisk omfattning.

Med anledning av detta är min fråga till socialminister Jakob Forssmed:

Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av utvecklingen i riktningen att en inte obetydlig del av privattandvårdsresurserna ägnar sig mindre åt tandvård och mer åt estetiska behandlingar?