Till innehåll på sidan

projektpengar till EU-kritiska organisationer

Skriftlig fråga 1997/98:669 av Hambraeus, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-04-23
Anmäld
1998-04-27
Besvarad
1998-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:669 av Birgitta Hambraeus (c) till utrikesministern om projektpengar till EU-kritiska organisationer

I vårpropositionen nämner regeringen att nya resurser avsätts för att "öka kunskapen om Europapolitiken och dess möjligheter. Det planeras bl.a. en särskild informationsinsats om euron och om praktiska effekter för näringsliv och konsumenter av att Sverige inte deltar i valutaunionen vid starten 1999". 20 miljoner nämns till informationsinsatser utan specifikation (s. 30).

Vid en utfrågning i KU den 24 mars om användningen av medel till Europainformation, sade utrikesministern: "Det är projektbidrag på gång till flera EU-kritiska organisationer." Jag uppfattade att utrikesministern var medveten om att det behövs resurser också till EU-kritiker för att den önskade inträngande och väl underbyggda allmänna debatten om Sveriges väg i EU skall komma till stånd.

Fråga:

När kommer regeringen att föreslå riksdagen att besluta om projektbidrag till EU-kritiska organisationer?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:669 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:669 om projektpengar till EU-kritiska organisationer
    Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

Birgitta Hambraeus har frågat mig när regeringen kommer att föreslå riksdagen att besluta om projektbidrag till EU-kritiska organisationer.

Den 16 april beslutade regeringen om en ny förordning om projektbidrag för informations- och kunskapshöjande insatser om EU. Genom förordningen ges ideella organisationer och stiftelser möjlighet att söka projektbidrag. Projekt som kan komma i fråga för bidrag skall vara av folkbildningskaraktär och ha god spridning. Vilken inställning till EU den organisation som söker bidrag har är dock inte avgörande för utdelningen av projektbidrag.

Regeringen fäster stor vikt vid att medborgarna engagerar sig i de europeiska frågorna. Den nya möjligheten att söka projektbidrag är ett av flera sätt att försöka öka intresset och kunskaperna för dessa frågor. Förordningen har inte tillkommit för att möjliggöra ekonomiskt basstöd till vissa typer av organisationer utan för att stödja projekt som kan stimulera till ökad debatt om Europafrågorna. I det arbetet kan ideella organisationer och stiftelser av olika slag göra värdefulla insatser.

Som Birgitta Hambraeus påpekar har regeringen i vårpropositionen föreslagit att nya resurser avsätts från 1999 för att öka kunskapen om Europapolitiken och dess möjligheter. Den nya förordningen om projektbidrag träder dock i kraft redan den 1 juni i år. Ansökningar om bidrag kommer att kunna lämnas till Utrikesdepartementet två gånger per år och ansökningstillfällena annonseras i dagspress. I maj annonseras det första ansökningstillfället. Efter det första året får en utvärdering göras av hur stora resurser som bör avsättas till projektbidragen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.