Proportionerlig kompensation för elkostnader
Skriftlig fråga 2021/22:938 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-27
- Överlämnad
- 2022-01-27
- Anmäld
- 2022-01-28
- Svarsdatum
- 2022-02-09
- Sista svarsdatum
- 2022-02-09
- Besvarad
- 2022-02-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Regeringen har uppenbart tagit intryck av Moderaternas förslag om att kompensera elkunderna för de höga priserna. Moderaterna föreslog en slopad elskatt under årets första månader. Regeringen har däremot valt en lösning som är både märklig och orättvis, inte minst för boende i Skåne.
Regeringens förslag bygger inte på hur den enskilde har drabbats ekonomiskt utan på förbrukningen. Förslaget tar inte hänsyn till prisskillnader på elen mellan de olika elprisområden som Sverige är indelat i. Skåne tillhör elprisområde 4, det sydligaste, och där är elpriserna högst. I elprisområde 1, det nordligaste av elprisområdena, är elpriserna lägst.
Moderaternas förslag – att ta bort elskatten – innebär att alla elkonsumenter kompenseras och att man kompenseras proportionerligt. Det är rättvist och rimligt.
Regeringens förslag bygger i stället på hur mycket el en användare förbrukar. Konsekvensen blir att den som bor i Skåne, i det sydligaste elprisområdet, betalar mer för sin el men kompenseras i lägre grad än den som bor i exempelvis Norrbotten. Detta eftersom elpriset är högre i Skåne.
För att konkretisera regeringens förslag: En norrlänning med förbrukning på 2 100 kilowattimmar per månad får betydligt mer i kompensation än en skåning med 1 900 kilowattimmars förbrukning – trots att skåningen haft mycket högre kostnader för sin el. Det är en regional orättvisa som slår mot alla skåningar.
Min fråga till statsrådet Khashayar Farmanbar är:
Avser statsrådet att säkerställa att förslaget om kompensation blir proportionerligt i förhållande till elkonsumenternas faktiska kostnader?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:938 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:938 av Maria Malmer Stenergard (M)
Proportionerlig kompensation för elkostnader
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser säkerställa att förslaget om elpriskompensation blir proportionerligt i förhållande till elkonsumenternas faktiska kostnader.
Maria Malmer Stenergard hänvisar till den elpriskompensation som regeringen den 20 januari 2022 presenterade detaljerna kring. Många hushållskunder har drabbats av högre elpriser under hösten och vintern, som en effekt främst av höga elpriser på kontinenten till följd av höga priser på främst naturgas. Syftet med elpriskompensationen är att mildra konsekvenserna av dessa högre elpriser. Den föreslagna modellen för kompensation är utformad som en trappa där lägsta trappsteget ligger på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad, där kunden kommer få en kompensation på 100 kr per månad under perioden december 2021–februari 2022. Det högsta trappsteget ligger på en förbrukningsnivå från 2 000 kWh per månad och uppåt där kunden kommer att få 2 000 kronor per månad, alltså totalt 6 000 kronor.
Elpriskompensationen träffar främst småhus, radhus och villor samt vissa lägenheter där förbrukningen har varit hög. Det främsta skälet till att kompensationen baseras på förbrukning och inte kostnad är att regeringen snabbt vill få ett system på plats som är enkelt för berörda aktörer att administrera, och som i slutändan leder till att hushållen snabbare kan få del av ersättningen. Vi vill undvika situationer där individer hamnar i ekonomiskt trångmål idag och får stöd först efter sommaren. En lösning som bygger på kostnad skulle ta längre tid att få på plats och vara svårare att administrera. En kompensation som bygger på elförbrukning kommer i många fall också träffa dem som har en hög kostnad för elen.
Som Maria Malmer Stenergard noterar riktar sig stödet även till hushåll i norra Sverige som har fått högre elräkningar, även om priserna har varit betydligt lägre i elprisområde 1 och 2 än prisområde 3 och 4. Hushållen i norra Sverige beräknas få del av en mindre del av det totala stödet, cirka 15 procent. Regeringen vill att hela landet omfattas.
Jag vill i sammanhanget också poängtera att detta är en exceptionell åtgärd i ett exceptionellt läge. Regeringen jobbar samtidigt med en bred palett av åtgärder som på medelkort och lång sikt ämnar att stärka svensk elmarknad, i fråga om bl.a. nätutbyggnad, kapacitetshantering och främjande av ny elproduktion. Jag vill slutligen poängtera behovet och vikten av energieffektiviseringsåtgärder för såväl hushåll som offentliga och kommersiella fastigheter, en fråga som Statens energimyndighet jobbar aktivt med genom kunskapsförmedling, finansiella stöd och forskning. Detta kan avsevärt minska kostnader för elförbrukning samtidigt som det är en bra för klimatet.
Stockholm den 9 februari 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.