propositionen angående buggning

Skriftlig fråga 2001/02:496 av Wallin, Gunnel (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-09
Anmäld
2002-01-15
Besvarad
2002-01-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 januari

Fråga 2001/02:496

av Gunnel Wallin (c) till justitieminister Thomas Bodström om propositionen angående buggning

Det görs för lite för att bekämpa den grova narkotikasmugglingen i Sverige. Chefen för rikskriminalens narkotikarotel uttalar att trots det uppenbart ökade inflödet av narkotika görs det lite för att bekämpa smugglingen. Sju procent av lagföringarna vad gäller narkotikabrott rör smuggling.

För att komma åt smugglingen av narkotika behövs det resurser för ett starkt underrättelsearbete med internationella kopplingar och kraftfulla spanings- och utredningsenheter. Här behövs möjligheter att använda sig av utökad buggning.

Min fråga till justitieministern:

När under våren avser justitieministern lägga fram propositionen angående buggning?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:496 besvarad av

den 23 januari

Svar på fråga 2001/02:496 om propositionen angående buggning

Justitieminister Thomas Bodström

Gunnel Wallin har frågat mig när jag har för avsikt att lägga fram en proposition angående buggning. Som bakgrund till frågan anger Gunnel Wallin bl.a. att det behövs möjlighet att använda sig av buggning för att komma åt smugglingen av narkotika.

Naturligtvis måste de brottsutredande myndigheterna ha tillräckliga medel och metoder för att effektivt kunna förebygga och beivra brott.

För att förbättra möjligheterna att bekämpa den grövre kriminaliteten, däribland grova narkotikabrott och grov varusmuggling som avser narkotika, lade min företrädare fram ett förslag om hemlig avlyssning, s.k. buggning. Förslaget har granskats av Lagrådet.

Vid användning av tvångsmedel kommer det ibland fram uppgifter som inte har samband med det brott som utredningen gäller. Frågan vad brottsbekämpande myndigheter får göra med sådan s.k. överskottsinformation är inte generellt reglerad i lag. I sitt yttrande över förslaget till lag om hemlig avlyssning uttalade Lagrådet att en förutsättning för att införa hemlig avlyssning är att användningen av s.k. överskottsinformation regleras. Frågan bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Först när vi har en tillfredsställande analys när det gäller användningen av överskottsinformation är jag beredd att ta ställning till frågan om hemlig avlyssning får användas som arbetsmetod mot den grova brottsligheten.

När det gäller att förbättra de brottsutredande myndigheternas möjligheter i övrigt att bekämpa narkotikasmuggling och annan grövre brottslighet har en rad åtgärder vidtagits.

Regeringen har i dagarna lagt fram en nationell handlingsplan mot narkotika. I planen redovisar regeringen sin syn på hur samhällets insatser mot narkotika ska stärkas. För att ta reda på vilka förbättringar som kan behöva göras för att polisens arbete mot narkotikabrottslighet ska kunna utvecklas vidare kommer Brottsförebyggande rådet att få i uppdrag att utvärdera polisens arbete mot narkotikabrottsligheten.

Rikspolisstyrelsen har nyligen fått i uppdrag att bl.a. utveckla samverkan mellan den öppna polisen och Säkerhetspolisen i syfte att stärka polisväsendets förmåga att bekämpa den grova, organiserade brottsligheten. Riksåklagaren har dessutom under de senaste åren anpassat och utvecklat åklagarnas verksamhet och organisation för att ytterligare förstärka bekämpningen av den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten.

Sammanfattningsvis pågår alltså ett omfattande arbete för att bekämpa den grova narkotikasmugglingen och annan grov kriminalitet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.