Protesterna i Belarus
Skriftlig fråga 2019/20:1679 av Maria Nilsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-25
- Överlämnad
- 2020-06-25
- Anmäld
- 2020-06-29
- Svarsdatum
- 2020-07-08
- Besvarad
- 2020-07-08
- Sista svarsdatum
- 2020-07-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Presidentvalet i Belarus är planerat till augusti 2020. Den sittande president Aleksandr Lukasjenko har innehavt presidentämbetet sedan 1994. Belarus är en auktoritär och totalitär regim där mänskliga fri- och rättigheter är starkt begränsade. Belarus är till exempel det enda landet i Europa som har kvar dödsstraff. Dödsstraff har också utdömts i mycket tveksamma rättegångar.
I samband med presidentvalet 2010 förekom stora demonstrationer som polisen slog ned brutalt, och samtidigt arresterades och fängslades under summariska rättegångar en rad presidentkandidater.
President Lukasjenko har under lång tid framgångsrikt spelat ut Ryssland och EU mot varandra. Under tider då relationen med Ryssland varit frusna har Lukasjenko vänt sig till EU med löften om en uppmjukning av regimen.
Fram till år 2015 villkorades det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU och Belarus med framsteg på människorättsområdet. EU tillämpade då också en omfattande sanktionspolitik mot regimföreträdare med ansvar för övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Därefter har EU visserligen fortsatt att ställa krav i fråga om respekten för mänskliga rättigheter men har samtidigt börjat utveckla konkreta samarbeten med regimen på en rad områden.
Den senaste tiden har bland annat presidentkandidaten Viktor Babaryko arresterats för skattefusk. Det är en klassisk postsovjetisk taktik för att bryta ned politiska motståndare.
Flera Belaruskännare, bland annat BBC:s Tatsiana Melnichuk, konstaterar att aktiviteten i den belarusiska oppositionen är större än på länge. Det finns ett stort folkligt missnöje med hur Aleksandr Lukasjenko förnekat covid-19-pandemin och de konsekvenser som det har haft för det belarusiska samhället. Behovet av stöd från det internationella samfundet och från EU i synnerhet är stort.
EU har fördömt arresteringen av Viktor Babaryko och krävt att Belarus säkerställer fria och rättvisa val. Det kommer inte att ske om inte EU samtidigt hotar med till exempel sanktioner eller andra tuffare åtgärder mot regimen och dess företrädare.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Hur ämnar ministern agera i EU för att fördöma regimens agerande och för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter i Belarus?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1679 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på frågorna 2019/20:1659 av Sofia Damm (KD)
Situationen i Belarus, 2019/20:1679 av Maria Nilsson (L) Protesterna i Belarus och 2019/20:1704 av Markus Wiechel (SD) Situationen i Belarus
Sofia Damm har frågat mig vad Sverige gör bilateralt och via EU för att visa sitt stöd till och sin solidaritet med den demokratiska oppositionen i Belarus. Maria Nilsson har frågat mig hur jag ämnar agera i EU för att fördöma regimens agerande och för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter i Belarus. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig vad jag avser att göra för att stödja oppositionen i Belarus och samtidigt sätta press på landets auktoritära regim.
Sverige bedriver en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belarus. Regeringen följer noga utvecklingen i landet. Både EU och Sverige har markerat mot frihetsberövandet av oppositionspolitikerna Viktar Babaryka och Mikhola Statkevitj.
Alla former av valfusk, orättfärdiga inskränkningar av mötes- och yttrandefrihet liksom godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella, fackföreningsföreträdare, journalister och andra mediearbetare är oacceptabla. Sverige har i olika sammanhang, inom EU och FN samt direkt till Belarus, tydligt uttryckt detta, inklusive publikt. Sverige har också aktivt deltagit i arbetet med att ta fram den årliga resolution om Belarus på detta tema som EU lägger fram i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Vi stödjer EU:s uppmaning till Belarus att bjuda in en internationell valövervakningsinsats och vi står redo att bidra med svenska valövervakare.
Sverige har ett långsiktigt, uthålligt engagemang i Belarus som syftar till att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap som på sikt kan bidra till strukturella förbättringar. Arbetet har starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som konsulteras i Belarus. Inom biståndet stödjer Sverige bland annat oberoende civilsamhällesorganisationer och finansierar samarbeten mellan svenska partinära organisationer och deras motparter i Belarus.
Grundprincipen i EU:s relation med Belarus är att kännbara framsteg avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i landet är avgörande för hur mycket vi kan fördjupa relationen. Sverige står tydligt bakom denna princip och är drivande inom EU för att fortsätta ställa krav på förbättringar av situationen för mänskliga rättigheter i Belarus. Demokratibrister och situationen för mänskliga rättigheter är frågor som vi alltid tar upp i våra politiska kontakter med Belarus, inklusive när jag, tillsammans med min finske kollega, träffade president Lukasjenko och den belarusiske utrikesministern i november 2019.
Stockholm den 8 juli 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.