Psykisk misshandel

Skriftlig fråga 2023/24:695 av Angelica Lundberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-03-04
Överlämnad
2024-03-05
Anmäld
2024-03-06
Svarsdatum
2024-03-13
Sista svarsdatum
2024-03-13
Besvarad
2024-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Psykisk misshandel är en form av våld som en förövare utsätter någon för genom att använda sitt psyke, i stället för att som vid fysiskt våld använda sin kropp. Det syftar till att systematiskt och långvarigt trycka ned offrets självkänsla genom kränkningar, nedvärdering och förolämpningar.

Psykisk misshandel innefattar oftast manipulation som påverkar offrets psykiska integritet genom att angripa hans eller hennes tankegångar, attityder och beteenden. Detta sker subtilt genom list och vilseledande handlingar. Den som manipulerar får offret att känna sig skyldig till det som manipulatören de facto gör och kan få den utsatte att underkasta sig genom orimlig kritik, anspelningar eller anklagelser i syfte att skada självkänslan. Ofta förekommer gaslighting, en form av vilseledande manipulation där gärningspersonen kan ta delar av en händelse som inträffat men vända och vrida på den, eller presentera helt falsk information, med avsikten att få offret att tvivla på sina egna minnen och sin egen verklighetsuppfattning. En mycket otäck form av psykisk misshandel. 

Psykisk misshandel förekommer ibland tillsammans med annat våld, men även självständigt. I de fall fysiskt våld i nära relation har förekommit fortsätter ofta det psykiska våldet långt efter att relationen tagit slut. De som utsatts vittnar om att psykiskt våld lämnar livslånga skador och många gånger upplevs värre än det fysiska våldet. Det här våldet berövar ytterst människor deras rätt till trygghet, tar ifrån dem deras integritet och andra grundläggande behov. När det riktas mot barn är det extra allvarligt.

Psykisk misshandel är i dag inte en egen brottsrubricering utan är enbart straffbart om en tydlig medicinsk effekt går att påvisa. Utredningen Straffansvar för psykiskt våld föreslår att en ny brottstyp, psykisk misshandel, ska införas i 3 kap. 5 a § brottsbalken. Utredningen har varit ute på remiss. 

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

När avser ministern att gå fram med en lagrådsremiss och en proposition för att göra psykisk misshandel till en egen brottsrubricering?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:695 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2023/24:695 Psykisk misshandel

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2023/24:695 av Angelica Lundberg (SD) Psykisk misshandel

Angelica Lundberg har frågat mig när jag avser att gå fram med en lagrådsremiss och en proposition för att göra psykisk misshandel till en egen brottsrubricering.

Att förebygga och bekämpa våld och kränkningar i nära relationer är högt prioriterade frågor för regeringen. Alldeles oavsett i vilken form sådant våld förekommer, utgör det ett allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras. Det är en fråga om att alla människor i vårt land har samma rätt att vara fria och trygga.

Regeringen har förstärkt arbetet mot mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck på bred front.

En välfungerande kontaktförbudslagstiftning utgör en viktig del för att ge skydd åt de som är utsatta. I februari överlämnades betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att otillbörlig övervakning i form av exempelvis GPS-sändare eller appar, som utgör en form av psykiskt våld, ska kunna ligga till grund för ett kontaktförbud. Det föreslås även att fler omständigheter – som exempelvis trakasserier – ska beaktas vid riskbedömningen, även om agerandet inte når upp till gränsen för vad som är straffbart. Regeringen avser inom kort att skicka utredningens förslag på remiss.

Regeringen genomför dessutom en historisk omläggning av kriminalpolitiken, där fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffret. I somras fick en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, för att de på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar (dir. 2023:115 och dir. 2023:181). Regeringen har också gett en utredare i uppdrag att överväga ändringar inom ramen för påföljdssystemet i fråga om exempelvis villkorlig frigivning, prövotid och permissioner, som innebär utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas eller inte får vistas (dir. 2022:95 och dir. 2023:74). Detta bedöms bl.a. kunna ge ett ökat skydd för den som utsätts för våld i en nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck.

I november 2023 överlämnades betänkandet Ett starkare straffrättsligt skydd – mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön (SOU 2023:80) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att kön läggs till som en ny grund i den bestämmelse som gäller straffskärpning vid brott som begås med hatbrottsmotiv. Betänkandet är nu ute på remiss.

Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är också högt prioriterat inom jämställdhetspolitiken. Under 2024 satsar regeringen, genom jämställdhetspolitiken, drygt 600 miljoner kronor inom området. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska stärka styrningen på området (dir. 2023:117) och det pågår även ett arbete med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram, som ska gälla 2024–2026, för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Som Angelica Lundberg framhåller, har det i promemorian Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) dessutom föreslagits en särskild brottstyp som tar sikte på just psykiskt våld.

Promemorian har remitterats och flera remissinstanser har synpunkter på lagförslagets förenlighet med legalitetsprincipens krav på tydlighet och förutsebarhet. Det är därför av vikt att förslaget analyseras noga. Jag vill inte föregripa resultatet av den processen annat än genom att på nytt framhålla att den grundläggande frågan om kvinnor och mäns lika rätt till trygghet och frihet från såväl fysiskt som psykiskt våld är oerhört angelägen.

Stockholm den 13 mars 2024

 

Gunnar Strömmer

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.