Rabies i Sverige
Skriftlig fråga 2016/17:535 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-15
- Överlämnad
- 2016-12-16
- Anmäld
- 2016-12-19
- Svarsdatum
- 2016-12-30
- Sista svarsdatum
- 2016-12-30
- Besvarad
- 2016-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Sverige har varit fritt från rabies sedan 1886 och det är vi alla väldigt tacksamma för. Att vi varit fria från smittan beror till stora delar på våra naturliga vattenbarriärer och hög säkerhet vid införsel av djur i landet.
Dock lever vi i en global värld, där både människor och djur reser alltmer. Det är därför naturligt att även sjukdomar lättare kan spridas. Vikten av att upprätthålla en hög säkerhet för sjukdomar som kan spridas från djur till människor vid landets gränser kan inte nog understrykas.
Rabies finns sedan länge i våra grannländer och sannolikheten för att smittan kommer till Sverige är hög. Nyligen har forskare från Folkhälsomyndigheten, SVA, SLU och Zoonoscentrum i en studie från Uppsala universitet kunnat visa att fladdermöss i södra Sverige bär på antikroppar mot rabiesvirus i blodet. Det innebär att djuren kommit i kontakt med smittan på något sätt och att rabies nu finns i Sverige.
Den variant av rabiesvirus som drabbat fladdermössen är inte lika smittsam och farlig för människor som den rabies som finns hos hund, katt, häst och ko. Dock är viruset fortfarande farligt då forskningen visat att smittan kan överföras på människan – även om det är ovanligt.
Jag skulle med anledning av ovanstående vilja fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Hur arbetar statsrådet och regeringen för att förebygga rabies i Sverige och vilka förberedelser finns för att hantera ett eventuellt större rabiesutbrott?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:535 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2016/07898/DL | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:535 av Åsa Coenraads (M) Rabies i Sverige
Åsa Coenraads har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att förebygga rabies i Sverige och vilka förberedelser som finns för att hantera ett eventuellt större rabiesutbrott.
Medierna rapporterade nyligen om att antikroppar mot European Bat Lyssa Virus (EBLV), även kallat fladdermusrabies, påvisats hos fladdermöss i Skåne och Småland. Att EBLV finns i Skåne har varit känt sedan 2010. Fladdermusrabies skiljer sig i flera avseenden från klassisk rabies, och utgör enligt myndigheterna en betydligt lägre risk för allmänheten än klassisk rabies. Människor kan i mycket sällsynta fall smittas via bett eller rivskada med salivkontakt. Försiktighetsåtgärder rekommenderas därför vid hantering av fladdermöss. Sverige har varit rabiesfritt sedan 1886. Förekomsten av EBLV påverkar inte landets rabiesstatus enligt Världsorganisationen för djurhälsa (OIE).
När det gäller klassisk rabies har situationen i EU förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Smittan har utrotats från flertalet länder och bekämpas konsekvent där den finns kvar. Inom EU finns gemensamma krav för djurförflyttningar, bl.a. ska hundar vaccineras mot rabies.
I samarbete mellan bl.a. Folkhälsomyndigheten, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt pågår för närvarande arbete med att se över såväl det förebyggande arbetet mot rabies som beredskapen inför ett eventuellt utbrott.
Jag har fullt förtroende för myndigheternas arbete och anser inte att det i nuläget finns anledning för regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att förebygga rabies eller för att öka beredskapen för ett utbrott i landet.
Stockholm den 22 december 2016
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.