Radarstyrd hinderbelysning

Skriftlig fråga 2023/24:651 av Martina Johansson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-02-22
Överlämnad
2024-02-22
Anmäld
2024-02-27
Svarsdatum
2024-03-06
Sista svarsdatum
2024-03-06
Besvarad
2024-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Den svenska elproduktionen behöver byggas ut kraftigt de kommande åren. Bara till 2030 gör industrin bedömningen att behoven kommer att öka med 50 procent av Sveriges nuvarande användning, det vill säga 70 terawattimmar. En viktig del av detta kommer att vara vindkraft. Samtidigt vet vi att vindkraften kan påverka lokalt. Därför har Centerpartiet också länge drivit frågan om lokala ersättningar, både till kommuner och närboende. 

Regeringen borde omgående lämna en proposition i ärendet baserat på den färdigremitterade utredningen Värdet av vinden. Det finns samtidigt andra frågor som också påverkar närboende och som är fullt möjliga att lösa. Ett av dessa är frågan om radarstyrd hinderbelysning. I dag finns krav på att vindkraftverk ska ha ett blinkande sken över en viss höjd. Det kan få stora konsekvenser för närboende, inte minst nattetid när det kan lysa upp sovrum och annat. Det finns ett flertal sådana fall, nu senast i Eskilstunatrakten.

Sverige är tämligen unikt i sitt regelverk här. Vårt grannland Norge tillämpar sedan länge möjligheten att ha radarstyrd hinderbelysning. När något flygande närmar sig tänds helt enkelt lamporna. Annars är de släckta. Behovsstyrd hinderbelysning är ett annat namn på samma sak. Det är till och med så absurt att en vindkraftspark som finns på gränsen mellan Norge och Sverige har ena halvan släckt och andra tänd.

Norge som Natoland har samma krav kring flygsäkerhet för försvaret. Samma krav när det gäller civil luftfart. Ändå envisas Sverige med gammaldags regler som skapar problem för lokalbefolkningen. Även branschen själv vill investera i den nya tekniken för att minska den lokala påverkan. Ändå händer inget. Flera regeringar har haft frågan på sitt bord utan åtgärd trots att behoven bara ökar.

Min fråga till statsrådet Andreas Carlson blir därför:

 

Kommer regeringen att ta initiativ för att tillåta radarstyrd hinderbelysning?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:651 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Svar på fråga 2023/24:651 Radarstyrd hinderbelysning

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Svar på fråga 2023/24:651 av Martina Johansson (C)
Radarstyrd hinderbelysning

Martina Johansson har frågat mig om regeringen kommer att ta initiativ för att tillåta radarstyrd hinderbelysning.

I Sverige finns i dagsläget ett fåtal vindkraftverk med s.k. radarstyrd hinderbelysning. Under åren 2010–2013 beviljade Transportstyrelsen en handfull ansökningar om att få tillämpa s.k. system för radarstyrd hinderbelysning efter att den sökande kunde visa att flygsäkerheten omhändertogs. Sedan 2016 har Försvarsmakten intagit ett ställningstagande att radarstyrd hinderbelysning inte kan anses vara acceptabelt ur Försvarsmaktens perspektiv. I juni 2021 uppdaterade Försvarsmakten sitt ställningstagande till att omfatta samtliga former av behovsstyrd hinderbelysning. Försvarsmaktens ställningstagande utgår från tre aspekter; risk för spridning av information rörande Sveriges säkerhet, flygsäkerhetsmässiga och operativa skäl samt potentiell påverkan på riksintressen för totalförsvarets militära del.

Regeringen uppdrog åt Transportstyrelsen i regleringsbrevet för 2021 att redogöra för hur myndighetens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan förhåller sig till de internationella standarder och rekommendationer som anges i bilaga 14 till Chicagokonventionen avseende möjligheten att bevilja undantag från reglerna och medge behovsstyrd hinderbelysning för vindkraftverk. Enligt uppdraget skulle Transportstyrelsen dessutom redovisa en jämförelse mellan det svenska regelverket och andra relevanta europeiska länders nationella regelverk gällande behovsstyrd hinderbelysning. Transportstyrelsen redovisade uppdraget i december 2021.

Jag kan konstatera att Transportstyrelsen i sin rapport pekar på att en betydande skillnad mellan Sverige och övriga länder är användandet av det nationella luftrummet och hur militären opererar tillsammans med den civila trafiken. Enligt rapporten är det sätt som den svenska Försvarsmakten opererar på unikt och förekommer inte i något annat land i Europa. Enligt Transportstyrelsen är det därför näst intill omöjligt att säga att upplägg för behovsstyrd hinderbelysning som fungerar i ett annat land automatiskt även fungerar i Sverige. Om behovsstyrda system för hinder­belysning ska kunna tillämpas i Sverige, krävs enligt Transportstyrelsen ingrepp i den nationella modellen för samexistens i det svenska luftrummet.

Efter redovisningen av regeringsuppdraget påbörjade Transportstyrelsen en analys för ett se om det fanns förutsättningar att förändra den svenska kravbilden för markering av objekt som kan utgöra en fara för luftfarten. Analysen slutfördes sommaren 2023 och ledde till att myndigheten hösten 2023 beslutade att utföra en översyn av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2020:88) om markering av föremål som utgör en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan om ändringar. Översynen av föreskrifterna syftar till att undersöka möjligheterna att anpassa de svenska kraven för att markera vindkraftverk i enlighet med de internationella reglerna som framgår av bilaga 14 till Chicagokonventionen. Översynen av föreskrifterna planeras vara klar sista kvartalet 2024.

Jag ser därmed i nuläget inte behov av några initiativ gällande radarstyrd hinderbelysning.

Stockholm den 5 mars 2024

 

 

 

Andreas Carlson

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.