Till innehåll på sidan

Rätten att byta religion i muslimska länder

Skriftlig fråga 2008/09:371 av Sacrédeus, Lennart (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-12-10
Anmäld
2008-12-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2008-12-18
Besvarad
2008-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga

2008/09:371 Rätten att byta religion i muslimska länder

av Lennart Sacrédeus (kd)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Denna dag uppmärksammar vi i Sveriges riksdag och runt om i världen att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna firar 60 år. Det hindrar inte att läget för de mänskliga fri- och rättigheterna är fortsatt bekymmersamt. Det gäller även den del som gäller religionsfriheten, och frågorna om hur religionsfrihetens universella principer efterlevs.

Organization of the Islamic Conference, OIC, bestående av 57 muslimska stater lade för 18 år sedan fram sin så kallade Kairodeklaration om mänskliga rättigheter på islamisk grund. På initiativ av Islamiska republiken Iran presenterades Kairodeklarationen tre år senare som ett alternativ till FN:s dokument med beskrivningen av den islamiska gemenskapen, umma, som the best nation, den bästa nationen, där de mänskliga fri- och rättigheterna för den enskilda personen ersatts av den islamiska sharialagen.

I Kairodeklarationen är det i praktiken förbjudet att konvertera från islam samtidigt som den enskilda människans yttrandefrihet inte får användas mot islam i dessa 57 muslimska länder. Vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2008 inträffade det allvarliga att dessa länder då lyckades driva igenom en resolution att kritik av religioner jämställs med diskriminering av människor.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att FN-stadgans rätt för den enskilda personen att fritt få byta tro, livsåskådning och religion ska gälla även i de 57 muslimska länder som undertecknat Kairodeklarationen?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:371 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 18 december

Svar på fråga

2008/09:371 Rätten att byta religion i muslimska länder

Utrikesminister Carl Bildt

Lennart Sacrédeus har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att FN-stadgans rätt att byta religion ska gälla även i de 57 muslimska länder som undertecknat Kairodeklarationen om mänskliga rättigheter på islamisk grund.

Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna, däribland religionsfriheten, är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik. Religionsfriheten är en central och självklar del av de mänskliga rättigheterna och återfinns bland annat i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna. Religionsfriheten är universell och gäller för alla människor, utan åtskillnad av något slag oavsett ras, hudfärg, kön språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.

Sverige och EU verkar aktivt genom FN för att främja religionsfriheten och driver årligen en resolution i FN:s generalförsamling mot religiös intolerans. Resolutionen som antogs av generalförsamlingen 2008 antogs genom konsensus.

FN:s generalförsamling har de senaste åren även antagit ett antal resolutioner om smädelse av religion. Även FN:s råd för de mänskliga rättigheterna har, som Lennart Sacrédeus påpekar, antagit resolutioner mot smädelse av religion. Vid samtliga dessa tillfällen har Sverige och EU arbetat aktivt för att få till stånd mer balanserade resolutioner. När detta har visat sig omöjligt har EU begärt omröstning och röstat nej. Regeringen ser inte något behov av nya internationella normer för att förbjuda smädelse av religioner, och kommer även fortsättningsvis att motsätta sig sådana krav, då dessa reses.

Som framhålls i regeringens skrivelse till riksdagen om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (skr. 2007/08:109) liksom i skrivelsen Frihet från förtryck (skr. 2008/09:11 avser regeringen att såväl enskilt som inom ramen för EU reagera mot kränkningar av religionsfriheten. Sverige kommer fortsatt slå vakt om individens rätt att bekänna sig till och utöva sin religion eller tro, vilket också inbegriper rätten att byta trosåskådning eller att inte ha någon trosåskådning alls.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.