Rättssäkerheten för skogsägare

Skriftlig fråga 2016/17:807 av Lars-Axel Nordell (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-02-06
Överlämnad
2017-02-07
Anmäld
2017-02-14
Svarsdatum
2017-02-15
Sista svarsdatum
2017-02-15
Besvarad
2017-02-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Sedan 2007 gäller artskyddsförordningen (2007:845). De senaste åren har myndigheterna tolkat denna förordning alltmer extremt. Enligt artskyddsförordningen är det bland annat förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar och andra djur som listas i förordningen, och att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. Emellertid finns häckningslokaler för fåglar i princip överallt i skogen. Fåglar och andra djur störs om man bedriver skogsbruk. Utifrån artskyddsförordningen så som den är skriven är det därför möjligt för en myndighet att stoppa i princip alla skogsbruksåtgärder.

Artskyddsförordningen är utfärdad av regeringen med stöd av miljöbalken. Därigenom anses eventuella myndighetsinskränkningar i markägares rådighet som görs med stöd av artskyddsförordningen vara att betrakta som betingade av miljöskyddsskäl. Huvudregeln när det gäller ersättning till markägare är att vid inskränkningar utifrån miljöskyddsskäl ska ersättning inte utgå i normalfallet.

Resultatet blir alltså att myndigheterna kan inskränka skogsägares användning av sin mark i princip obegränsat och ändå inte vara skyldiga att betala ersättning. Detta är inte enbart ett teoretiskt resonemang; de senaste åren har denna Kafkasituation blivit verklighet för många enskilda skogsägare. De enskilda skogsägarna, som utgör ryggraden i det svenska skogsbruket, har ofta genom långsiktigt förvaltarskap skapat eller bibehållit höga naturvärden. Dessa skogsägare hotas nu med att berövas möjligheten till ekonomisk nytta av sina arbetsinsatser. Det finns exempel på att enskilda förlorat upp till 100 procent av sina intäkter och inte heller fått någon statlig ersättning.

I den statliga utredningen Ersättning vid rådighetsinskränkningar (SOU 2013:59) konstaterar utredaren att rådighetsinskränkningar utifrån hälsoskydds- miljöskydds- och säkerhetsskäl låg utanför utredningens uppdrag. Samtidigt skrev utredaren att det fanns två sådana områden där det finns ett behov av en översyn: vattenskyddsområden och rådighetsinskränkningar med stöd av artskyddsförordningen. Frågan är om ministern är beredd att ta något initiativ för att skapa rättvisa villkor för skogsägare.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Avser ministern att ta initiativ till ändringar i regelverket kring rådighetsinskränkningar med stöd av artskyddsförordningen för att komma till rätta med den situation för skogsägarna som beskrivs ovan?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:807 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Dnr M2017/00284/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:807 av Lars-Axel Nordell (KD) Rättssäkerheten för skogsägare

Lars-Axel Nordell har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ändringar i regelverket kring rådighetsinskränkningar med stöd av artskyddsförordningen.

Jag vill inleda med att den svenska skogspolitiken bygger på de två jämställda målen om produktion och miljö. Det är viktigt att skogs-bruksåtgärder utförs på ett långsiktigt ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt.

Miljöbalken gäller parallellt med skogsvårdslagstiftningen, liksom de förordningar som är meddelade med stöd av miljöbalken, exempelvis artskyddsförordningen (2007:845). Bestämmelserna gäller även skogs-bruksåtgärder. Det är verksamhetsutövarens ansvar att följa lagstift-ningen och tillsynsmyndigheternas ansvar att följa upp att så sker.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har den 21 juni 2016 beslutat om gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogs-bruket. Riktlinjerna ska vara ett stöd till både Skogsstyrelsen och läns-styrelserna i handläggningen av ärenden där skogsbruksåtgärder berör fridlysta arter. I en skrivelse till regeringen har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedömt att det finns behov av att utreda artskydds-förordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rätts-säker (M2016/01731/Nm). Myndigheterna konstaterar i skrivelsen att tillämpningen av artskyddsförordningen såvitt avser skogsbruket har dröjt. Regeringen anser att riktlinjerna är ett viktigt steg i arbetet för att skydda fridlysta arter i skogen.

Frågan om rådighetsinskränkningar med anledning av artskyddsförord-ningen berörs även av Mark- och miljööverdomstolens dom om dispens enligt artskyddsförordningen för avverkning av skog (M 9914-15) där målet är återförvisat till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Frågan om huruvida en översyn av artskyddsförordningen ska genom-föras bereds i Regeringskansliet.

Med anledning av ovanstående avser jag för närvarande inte att vidta några ytterligare åtgärder.

Stockholm den 15 februari 2017

Karolina Skog

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.