Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättssäkerheten för utländska medborgare

Skriftlig fråga 2004/05:2046 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-07-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-08-15
Svar anmält
2005-09-13
Anmäld
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juli

Fråga 2004/05:2046

 av Yvonne Ruwaida (mp) till justitieminister Thomas Bodström om rättssäkerheten för utländska medborgare

På häktena i Sverige sitter människor med utländskt medborgarskap, eller statslösa, som ska avvisas. För dessa människor finns ingen rättssäkerhet, inga regler för hur länge man får sitta i häktet. De sitter i häktet, får detta straff, för att de ska avvisas, inte för att avtjäna ett straff. Jag har mött människor som har suttit i elva månader, vilket är en 80-del av en människas medellivslängd. Jag anser att det måste finnas ett tydligt regelverk för när en utländsk medborgare får sitta i häkte, och en tidsgräns för hur länge man får hållas fängslad. Det måste också vara någon annan myndighet än den som ska verkställa utvisningen som deltar i beslutet om man ska vara fängslad. Som det är i dag diskrimineras människor med utländsk bakgrund och hamnar i en helt rättslös situation.

Hur avser ministern att agera för att säkerställa att utländska medborgare inte är rättslösa i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2046 besvarad av

den 16 augusti

Svar på frågorna 2004/05:2046 om rättssäkerheten för utländska medborgare och 2047 om frihetsberövande av utländska medborgare vid avvisning

Justitieminister Thomas Bodström

Yvonne Ruwaida har frågat mig hur jag avser att agera för att ta fram ett tydligt regelverk för frihetsberövande av utländska medborgare vid avvisning samt hur jag avser att agera för att säkerställa att utländska medborgare inte är rättslösa i Sverige. Båda frågorna är ställda mot bakgrund av att det på häktena sitter personer med utländskt medborgarskap som ska avvisas och jag besvarar dem därför i ett sammanhang.

Jag delar Yvonne Ruwaidas uppfattning att utlänningar som ska avvisas inte bör placeras i häkte om de inte är misstänkta för brott. Det är också lagstiftningens utgångspunkt.

I samband med att en utlänning ska avvisas eller utvisas får han eller hon tas i förvar om det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns anledning att anta att han eller hon kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Förfarandet är reglerat i utlänningslagen (1989:529) och där finns också tydliga regler om hur länge en utlänning får hållas i förvar och var han eller hon ska placeras. Utländska medborgare i Sverige är alltså inte rättslösa.

Jag är däremot bekymrad över att alltfler förvarstagna utlänningar placeras i häkte.

Förvarstagna utlänningar ska som huvudregel vistas i särskilda förvarslokaler som Migrationsverket ansvarar för. Om utlänningen ska utvisas på grund av brott eller om han eller hon av säkerhetsskäl inte kan vistas i en förvarslokal eller om det annars finns synnerliga skäl kan Migrationsverket besluta att utlänningen ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Avsikten är att det endast ska ske i undantagsfall.

År 1998 var i genomsnitt endast sex förvarstagna utlänningar placerade i häkte. Därefter har antalet ökat kraftigt. Under 2004 var i genomsnitt 43 utlänningar placerade i häkte.

För mig är det en oroande utveckling. Den som inte är misstänkt för brott bör inte heller vara placerad i häkte. Jag har därför gett Lena Häll-Eriksson, som tidigare varit generaldirektör för såväl Migrationsverket som Kriminalvårdsstyrelsen, i uppdrag att se över placeringen av förvarstagna utlänningar.

I Lena Häll-Erikssons uppdrag ingår bland annat att överväga om lagstiftningen fungerar som avsett, det vill säga att förvarstagna utlänningar endast i undantagsfall ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Hon ska också föreslå de förändringar som kan behövas för att förvarstagna utlänningar ska placeras på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2005. I avvaktan på den redovisningen finner jag inte skäl att vidta några åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.