rättssystemet i Iran
Skriftlig fråga 2001/02:1239 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-24
- Anmäld
- 2002-05-28
- Besvarad
- 2002-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 maj
Fråga 2001/02:1239
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om rättssystemet i IranDet har rapporterats att flera framstående intellektuella arresterats eller försvunnit under senare tid. Det ser ut som om en ny våg av terror sveper över Iran riktad mot författare, konstnärer och andra kulturarbetare liknande den som inträffade 1998 då författarna Madjid Sharif, Mohammad Mukhtari m.fl. mördades. Det avslöjades senare att dessa "seriemord" på författare och intellektuella hade genomförts av den iranska säkerhetstjänsten. En av dem som var med om att avslöja och utreda dessa mord var författaren och advokaten Naser Zarafshan. Nu har regimen tagit hämnd för Zarafshans tidigare insatser och dömt honom till fem års fängelse och 50 piskrapp. Det är uppenbart att det iranska rättsväsendet är djupt korrumperat och statt i djupaste förfall. Den iranska allmänheten har förlorat all respekt för det sedan man inte bara arresterat oppositionella kulturarbetare utan även reformsinnade parlamentariker när de yttrat sig kritiskt om regimen.
Vad avser utrikesministern att göra som företrädare för Sverige och inom EU för att i den kritiska dialogen verka för att juridiska instanser i Iran följer FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, så att förföljelser av intellektuella och jurister som Zarafshan, som påtagit sig uppgiften att granska polisiära och juridiska instansers verksamhet i Iran, stävjas?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1239 besvarad av
den 30 maj
Svar på frågorna 2001/02:1207 om intellektuella i Iran och 1239 om rättssystemet i Iran
Utrikesminister Anna Lindh
Johan Lönnroth har frågat mig om svenska åtgärder för att förbättra villkoren när det gäller mänskliga och demokratiska rättigheter för intellektuella och kulturarbetare i Iran. Murad Artin har frågat mig om hur Sverige avser att agera bilateralt och inom EU för att i dialogen med Iran verka för att juridiska instanser följer FN:s konventioner om mänskliga rättigheter så att förföljelser av intellektuella och jurister stävjas. Jag väljer att besvara dessa frågor i ett gemensamt svar.
Frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter inklusive yttrandefrihet samt frågor som rör rättssystemet och rättssäkerheten är centrala ämnen i de samtal Sverige för med företrädare för den iranska regeringen. Dessa frågor ingår även i den allomfattande politiska dialog som EU för med Iran. Denna dialog syftar till att söka påverka Iran bl.a. vad avser mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet. Som generell utgångspunkt anser den svenska regeringen att dialog är att föredra framför isolering. Irans respekt för mänskliga rättigheter behandlas även i olika forum i FN, som i FN:s kommission för mänskliga rättigheter och i den kommitté som övervakar FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, till vilken Iran är part.
Under mitt besök i Teheran den 16@17 april tog jag i samtal med Irans utrikesminister upp försvinnandet hösten 2001 av föreståndaren för Teherans kulturcentrum Siamak Porzand, och efter att Porzand återfunnits, den efterföljande rättsprocessen mot honom. Vid dessa samtal lyfte jag även fram situationen inom rättsväsendet och bristerna i rättssäkerheten. Sverige har bilateralt med Iran också tagit upp frågan om de tre parlamentariker som under 2001 dömdes till fängelse för kritik mot rättsväsendet. Jag hade under besöket i Iran också möjlighet att samtala med en av dessa parlamentariker. Ett möte hölls även med fru Shahla Sherkat, redaktör för tidskriften Zenan som behandlar kvinnofrågor. Vid dessa möten fick jag bl.a. information om det viktiga arbetet med att förbättra kvinnans situation i Iran och uttryckte Sveriges stöd för detta arbete.
Sverige har i bilaterala kontakter och genom EU tagit upp frågan rörande ett antal politiska oliktänkande som ställts inför rätta i Teheran. Vidare har EU vid upprepade tillfällen påtalat fall i Iran där det framgått eller med fog kunnat misstänkas att politiska eller religiösa uppfattningar varit skälet till åtalet. Ett ytterligare exempel på detta är domarna mot iranska intellektuella för att de deltagit i en konferens om Iran i Berlin i april 2000.
Regeringen följer mycket noga utvecklingen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. Sverige kommer fortsatt i bilaterala kontakter med Iran föra en dialog om vikten av respekt för och utveckling av demokratiska principer och mänskliga rättigheter inte minst vad gäller kvinnors rättigheter samt frågor gällande yttrandefrihet och medier. Vidare kommer Sverige att aktivt verka inom EU för att dessa frågor fortsätter utgöra en viktig del av dialogen med Iran.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.